"Ett behov av fler plattformar"

Liquidnet är en handelsplattform för aktier där institutionella investerare anonymt kan handla stora mängder aktier, en så kallad ”dark pool”. Denna typ av marknadsplatser har vuxit i betydelse under en period av tio år men har också kritiserats för att göra marknaden mindre genomlyst.

Nu är Liquidnet på väg att lansera ett dark pool-koncept på räntemarknaden efter att tidigare i år ha förvärvat obligationsplattformen Vega-Chi.

– Det vi ska göra nu är expandera verksamheten till att skapa en institutionell likviditetspool. Vi ska samla medlemmarna i vårt system så att de kan hitta matchningar och bedriva handel, något obligationsmarknaden aldrig haft förut, säger Mark Pumfrey, chef för handelsplattformen Liquidnet i Europa, Mellanöstern och Asien, till Realtid.se.

Obligationsmarknaden är i stort behov av likviditet eftersom handeln på marknaden har minskat i finanskrisens och de efterföljande regulatoriska initiativens efterdyningar, enligt Pumfrey. Säljsidan, vanligtvis stora banker, har varit tvungna att minska tillgångarna på sina balansräkningar på grund av kapitalkostnaderna samt Basel III, Volcker och MiFID.

Situationen kan bli problematisk då köpare inte kan hitta en motpart när de vill handla. Tanken med den nya plattformen är att de ska kunna kringgå de traditionella säljarna som stora banker och handla direkt med varandra istället.

– Det har inte varit ett problem de senaste fem åren eftersom vi genomgått en ”bull market” på obligationssidan. Emissionerna har gått upp medan handel har fallit. Problemet uppstår när marknaden vänder. Vi kommer att se stigande räntor så någon gång kommer man att behöva bedriva handel, säger Mark Pumfrey.

Samtidigt väntas detta ta tid eftersom Liquidnet enligt Pumfrey ska försöka ”förändra ett paradigm”. Genom att obligationssidan har många fler instrument än aktiemarknaden så blir det en mer komplex process att matcha motparter samt att genomföra själva handeln men enligt bolaget så är man medveten om problemen och samtidigt förberedd eftersom plattformens medlemmar har efterfrågat liknande initiativ.

– Sättet man kan se det på är att bankernas balansräkningar förut användes för att finansiera den räntebärande marknaden. Nu kan banker inte göra det längre så det finns ett behov av fler handelsplattformar för räntebärande instrument som kan hjälpa till att skapa likviditet och där kommer vi in, säger Pumfreys kollega Per Lovén, chef för international corporate strategy på Liquidnet.

Det har stormat mycket kring dark pools på sistone, inte minst på grund av att delstaten New Yorks åklagarmyndighet stämde Barclays och anklagade banken för att ha ljugit om hur högfrekvenshandlare gynnats på sin alternativa handelsplats. Flera av de större aktörerna har sedan dess övervägt att stänga sina platser.

Liquidnet ingick också en förlikning amerikanska Securities and Exchange Commission i somras och betalade 2 miljoner dollar men i ett lite annorlunda fall. Plattformen blev utredd av SEC för att en del av dess verksamhet använde information om investerarnas handel för att marknadsföra en ny produkt. Enligt Pumfrey var man tidigt ute och berättade för medlemmarna om utredningen och sedan dess har en så kallad ”transparenskontroll” inrättats där investerarna på handelsplatsen nu får veta allt om hur deras information används. Tilläggas bör att SEC aldrig anklagade Liquidnet för att ha gjort egen finansiell vinning av situationen och det framgick att kunderna inte tog någon skada av fallet.

Intressant i sammanhanget är även att SEC:s styrelseordförande Mary Jo White sagt att hon vill se hårdare regler som kräver att dark pools lämnar mer information än nu. I Liquidnets fall blev det så att de lämnade för mycket.

Kritiken mot olika dark pools har enligt Per Lovén inte påverkat Liquidnets affärer. Plattformens genomsnittliga handelsstorlek är 1,7 miljoner dollar vilket ligger över de flesta konkurrenerna. Han ser det som förståeligt att regelmakarna vill stävja mindre dark pools som inte tillför marknaden något värde men menar att det är fel att införa ett tak på den handelsvolym som får gå till dark pools, något som föreslås inom EU.

Bättre är då initiativ som implementerades i Kanada och Australien, menar Lovén. Antingen får investerare storleksfördelar, det vill säga bedriva handel i den storlek som inte passar på en upplyst börs, eller så får de ett bättre pris när de köper och säljer.

– Erbjuder man inte detta så får man handla på en upplyst börs i stället. Det här gjordes i Kanada och Australien och resultatet var väntat. Storleken på handel inom dark pools blev större, det blev mer handel på de upplysta börserna och samtidigt minskades småhandeln på dark pools, säger Lovén.

Hur högfrekvenshandeln kan begränsas beror på vad för typ av dark pool som bedrivs och plattformen bestämmer vilka kunder ska vara med.

– Vi ser oss som en institutionell handelsplats och vi sysslar inte med högfrekvenshandel och den sidan av marknaden, säger Lovén.