"En stark nominell växelkurs skapar i sig inte välstånd"

Beslutet att intervenera på valutamarknaden togs  i januari 2016.

– Det är möjligt att denna beredskap att intervenera haft betydelse för utvecklingen av kronkursen genom att minska köpintresset för kronan, skriver Riksbanken.

Banken tillägger att för att förklara någon större del av kronförsvagningen krävs att marknaden gjorde tolkningen att mandatet i praktiken innebar att Riksbanken avsåg att inte tillåta förstärkning av kronan, utan att det egentliga syftet var att åstadkomma en försvagning.

– Det var i så fall ett annat budskap än vad Riksbanken kommunicerade, det vill säga att det var en utväg om kronan skulle komma att stärkas alltför mycket och allt för snabbt, skriver Riksbanken i redogörelsen enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Riksbanken noterar att kronförsvagningen också gav upphov till en debatt om penningpolitiken som bedrevs har bidragit till att göra svenskarna fattigare, en debatt som fortsatte under 2019. Något som Realtid inte minst uppmärksammade under temaveckan #svagakronan

Banken tillägger att det inte finns något enkelt och entydigt samband mellan ett lands växelkurs och landets välstånd, så som detta begrepp normalt används. .

– En stark nominell växelkurs skapar i sig inte välstånd, fastslår Riksbanken.

I den mån man ändå tycker att de rörelser i kronan som Sverige har haft inte är acceptabla ”så kan man givetvis argumentera för en återgång till fast växelkurs”, men det är i så fall ett politiskt beslut.