En politiskt korrekt jul i New York

“Har ni på julmusik redan, det är ju tre veckor kvar till julafton!” Det var första frågan när de där kompisarna kom innanför framdörren. Och då påmindes jag att jul är ju inget man börjar med i Sverige förrän kanske några dagar före julafton.

I USA börjar julen någon vecka efter Thanksgiving, i början på december, och håller på fram till juldagen. Sedan är det bråttom ut med granen, de flesta grannar har slängt ut trädstammen till nyår och juldekorationerna i trädgårdarna försvinner lika fort. Det tog ett tag innan vi upptäckte det där, vi som vara vana vid granbarr inomhus fram till mitten av januari.

Nästa sak man inser när man bor i USA är att julen är känsliga saker.

Det är politiskt inkorrekt att hälsa god jul i de flesta affärsammanhang och många andra sammanhang också. Och även om nittiosex procent av amerikanerna firar jul, så verkar inte de människorna bo i New York.

År 2002 bannlystes julbilder eller figurer som föreställde jesusbarnet i krubban, i allmäna skolar i New York. Men man förbjöd inte den sjuarmade ljusstaken som hör till Hannukah, eller den islamiska stjärnan och halvmånen, eftersom de ansågs vara kulturella och inte religiösa symboler.

Det här beslutet blev så kontroversiellt att förbudet överklagades ändå upp i högsta domstolen, som i år vägrade ta upp fallet. Så förbudet består.

Faktum är att julfirandet i New York är till för butikerna och turisterna, det traditionella julfirandet är nu i minoritet, och andra trosinriktnigar är mer vanligt förekommande.

Och det här är ju något som märks på skolavslutningen när man lyssnar till barnens traditionella julföreställning. Vanliga julsånger, som dem man hör i Sverige, är närapå bannlysta om man bor utanför New York.

Istället så består det mesta av programmet av sånger om snöflingor, snuva och presenter, kliniskt rent från någon antydan om var julen kom ifrån. Till slut blev det dock en Stilla Natt sång som för säkerhets skull balanserades med en Hannukah sång.

Till och med den enkla uppgiften att rita en julteckning inför jullovet har blivit problematisk. Så nu får barnen välja mellan att rita en julgran eller en davidstjärna.

Att det där är blodigt allvar kan kanske vara lite svårt att förstå för en svensk, men efter att de sexåriga lekkamraterna ringt upp för att höra vilken religion barnen tillhör, innan första lekträffen, så inser man att detta är inget att leka med. Det verkar som om grannarna tar våra religösa åsikter på mer allvar än vi själva.

Men eftersom julen är en sån fantastisk fest för krämarna som håller till i de oändliga gallerierorna, så är det något som affärsmännen slår vakt om med hjälp av en tomte i varje shoppingcenter. Många av de stora affärskedjorna törs dock inte skriva ”merry christmas” i sin reklam och önskar istället sina kunder ”happy holidays”.

Och det där med jultomtar går inte heller alltid helt väl.
Senast fick vi en rapport om att tomten som höll till i Danbury Fair mall hade blivit utsatt för en ”sexuell attack”. Tomten berättade för polisen att en 33-årig kvinna hade berört honom på ett otillbörligt sätt när hon satt i hans knä för sitt julfoto.

Det har blivit farligt att vara tomte i USA. I Montana blev en tomte utsatt för pajkastning, visserligen den berömda amerikanska pumpapajen som smakar ungefär som en kladdig pepperkaka, men ändå.

Riktigt illa blev det när en tomte nyligen förlorade jobbet efter att ha sagt ”ho, ho, ho” iställeter för ”hi, hi, hi.” Till saken hör att ”ho” har blivit ett laddat skällsord för prostituerade.

Det är inte lätt att vara tomte när man ska vara politiskt korrekt.

Något annat som skiljer sig från Sverige är hur folk klär sig—eller inte.

En av de få städer där folk fortfarande går omkring istället för att åka bil är just i New York. Men bor man i förorten går ingen någonstans—man åker självklart bil från husgaraget till garaget i gallerian.

Det här har lett till ett nytt klädmode.

Istället för att byta till vinterkläder ser man ofta manliga tonåringar i kortbyxor och ibland i sandaler, med spretande nakna tår som sticker ut därfram fast det är fem minusgrader ute. Deras kvinnliga kompisar har förvisso ofta UGG-stövlar, trots att det modet är fyra år gammalt, men saknar i övrigt varma kläder och springer huttrande in till Starbucks för att inte förfrysa.

Synen av dessa avklädda människor som inte verkar äga vinterkläder är nästan surrealistisk för en svensk. Men det är klart, kan man ta sig med bil nästan överallt och inte behöver gå ut så är det lätt att glömma kläderna.

Vad både Sverige och New York dock har gemensant är att efter varje jul så skjuter medlemskapet på olika gym i höjden, med nya fräscha människor som bestämt sig för att jobba bort all extravikt. Nykomlingarna brukar hålla sig kvar i två eller tre veckor och sedan är det bara de gamla vanliga entusiasterna som nickar igenkännande till varandra, fram till nästa jul när karusellen börjar igen

Med detta perspektiv på julen i New York vill jag önska Realtids läsare: En Riktigt God Jul!

Det var roligt att kunna säga det utan att känna dåligt samvete.

För dig som undrar om den här konflikten verkligen är sann, och hur allvarlig debatten har blivit i USA, här en YouTube video: