Elmätaren som Vattenfall och regeringen stoppade

Andreas Granbäck lutar sig över tangentbordet och tänder lampan.

På bildskärmen skjuter effektkurva iväg uppåt och elräkningens kronor och ören tickar på. En liten, men mätbar förändring, ett av flera beteenden som han kan välja att förändra för att påverka hur mycket energi han förbrukar.

Många hus och lägenheter i Sverige har redan fått sina elmätare utbytta, även om få har fått samma chans som Andreas Granbäck att också själva dra nytta av bytet.

Nyhetsbrev om teknik, media och telekom varje tisdag.

Från den 1 juli måste elbolagen läsa av förbrukningen varje månad hos alla kunder. Meningen är att konsumenterna ska förstå vad de betalar för. En självklarhet för det mesta folk köper – men inte för el.

Riksdagen hoppas att den nya lagen ska få svenskarna att inse att de tjänar på att byta elbolag eller åtminstone byta bort onödigt dyra tillsvidareavtal. Det är i sin tur en förutsättning för en fungerande elmarknad.

Dessutom kan både enskilda hushåll och samhället skära ner på sin förbrukning av energi.

Fast en gång i månaden räcker inte så långt. Den som kan följa timme för timme hur mycket el som går åt skulle kunna anpassa sin förbrukning till när på dygnet elen är som billigast.

På elbörsen Nord Pool är det utbud och efterfrågan som styr priset under dygnets alla timmar.

Det elbolag som vet exakt hur mycket el som går åt kan optimera sina bud, och till och med öka driftsäkerheten genom att planera bort flaskhalsar i flödet.

Det här tjänar elbolagen på redan i dag, men det kommer inte konsumenterna till del.

Företag som drar mycket ström, mer än 63 ampere, kan välja timpriser sedan 2006. En åtta år gammal utredning hävdar att timpriser inte vore ekonomiskt försvarbara för enskilda hushåll, men sedan dess har tenikutvecklingen kastat om förutsättningarna.

De mätare som Vattenfall, Fortum och Eon nu installerar från Metrima, Kamstrup-Senea och Landis+Gyr i svenska hem kommunicerar med nätägaren via mobilnätet eller genom elnätet och kraftledningarna.

Mätarna klarar att läsa av förbrukningen varje hel timme, men den informationen struntar jättarna i att redovisa för kunderna.

Vattenfall, Fortum och Eon kontrollerar 85 procent av elproduktionen i Sverige. De kontrollerar nästan hälften av elhandelsmarknaden. De kontrollerar inte stamnätet (det gör statliga Svenska Kraftnät), men väl de regionala näten, liksom de lokala tillsammans med ett par hundra huvudsakligen kommunala nätbolag.

Vem kan utmana den ordningen?

Det tyska elbolaget Yello Strom använder en elmätare med delar från just Landis+Gyr, men en modell som kommunicerar via kundens internetuppkoppling. Microsoft har stått för programmerandet.

I Tyskland råder sedan 2008 inte längre monopol för elmätare. Redan har några tusen kunder fått den nya elmätaren installerad.

– I Tyskland är vi först på marknaden med att erbjuda konsumenterna ett fritt val, säger Johan Andersson på Yello Strom.

Yello Strom säljer ström också i Sverige, men får inte sälja sin elmätare utan att övertyga nätägaren om att adoptera den. Utan nätägarens tillåtelse kan Yello Strom inte heller erbjuda olika priser för vardagar och helger eller för dag och natt utifrån de spot-priserna timme för timme på Nord Pool.

Inte bra, tycker Konkurrensverket och råder Sveriges regering att välja samma väg som Tyskland och skrota mätarmonopolet. Det skriver myndigheten i en rapport i mars.

Alla borde få minst timbaserad mätning av el ”snarast”.

Tillgång och efterfrågan på el skulle kunna samordnas så att effektbalansen förbättras. Det vore mer kostnadseffektivt än att öka produktionskapaciteten, skrev regeringen själv i en proposition redan 2007. Sverige skulle också kunna undvika onödiga investeringar i att bygga ut elnätets kapacitet.

EU skulle få en chans att klara målen i direktivet för energieffektivisering. De konsumenter som har störst möjlighet att påverka EU:s mål skulle då också ha störst anledning att snabbt förändra sitt beteende och därmed sin förbrukning – frivilligt, utan anledning att tvinga på någon en ny mätare.

Yello Strom ser de nya elmätarna som en möjlighet att konkurrera med jättarna – om regeringen kommer loss.

– Fri konkurrens kommer att driva innovationer, kundnytta och priser. Som det funkar på en öppen marknad, säger Johan Andersson.

Yello Strom har valt att bygga sitt varumärke genom en tydlig faktura och en pedagogisk sajt där användaren kan logga in och följa sin elförbrukning. Mätaren ska locka nya kunder. I Tyskland tar företaget motsvarande tusen kronor av kunder som vill ha den installerad.

Alla är överens om att både elbolaget och kunden kan spara betydligt mer än så på ett år. Elbolaget skulle förstås kunna bjuda på mätaren eller rentav betala för att också få installera den hos kunder som inte fascineras av möjligheterna.

För det går att vara riktigt noggran i effektjakten. Mätaren skickar hela tiden data om förbruknkingen ner till bråkdelar av en enda watt – så lite att det är möjligt att jaga minsta läcka.

Bland de svenskar som testat upptäckte en att värmepumpen drog el också när den var avstängd.

Hur mycket kostar läckaget? Det vill Yello Strom kunna svara på.

Andreas Granbäck är en av dem som testat mätaren i sitt energisnåla hus norr om Stockholm. Listan över vad han redan gjort för att skära ner elräkningen till ett minimum är lång.

– Jag upptäckte till exempel hur mycket en vanlig halogen-spot drar, säger han.

Genom att tända och släcka lampan kan han visa på sin datorskärm hur mycket han sparar på att skrota också lågenergilampor till förmån för dioder, LED.

Än så länge behövs datorn, men det vore också möjligt att presentera elkostnaderna på en display vid spisen eller bastun.

Andreas Granbäck är beredd att gå långt. Med engagemang, kunskap, materialval, planering och ny teknik skulle han helst mata in mer el på nätet än han förbrukar – om nätägarna klarade av det.

Låter det extremt? Det tycker inte EU. Från år 2019 ska alla nya byggnader producera lika mycket energi som de använder. Tanken solpaneler, vindkraft och annat ska bidra med mer än det absoluta minimum som byggnaden drar.

Det kostaterar fackförbundens sajt Europaportalen som uppmärksammar att Europaparlamentets industriutskott nu röstat ja till EU-kommissionens förslag till reviderat byggdirektiv.

Utskottet vill också att medlemsländerna ska lova att en viss andel av alla byggnader, nya som gamla, ska klara samma krav.