Emmanuel Macron satsade hårt på att göra om Frankrike till en mer hållbar ekonomi. Nu menar kritiker att han inte har lyckats.
Efter tio år som president – Macrons ekonomiska arv får kritik
Frankrikes president Emmanuel Macron har under nästan ett decennium försökt omvandla landet till en mer företagsvänlig ekonomi.
Men när presidentvalet närmar sig växer frågorna kring hur hållbart hans ekonomiska arv egentligen är.
Under sin tid vid makten har Macron sänkt bolagsskatten, infört en platt skatt på kapitalinkomster och gjort arbetsmarknaden mer flexibel.
Läs mer: Trump vs Macron: Hotar med enorma tullar på vin. Realtid
Hög ungdomsarbetslöshet
Reformpaketet bidrog initialt till att arbetslösheten sjönk från 9,5 procent 2017 till 7,1 procent 2023. Sysselsättningsgraden steg också till rekordnivåer.
Utvecklingen har dock vänt. Under årets första kvartal steg arbetslösheten till 8,1 procent, samtidigt som den ekonomiska tillväxten bromsat in, skriver Financial Times.
Ungdomsarbetslösheten ligger fortfarande kring 21 procent trots omfattande statliga satsningar på lärlingsutbildningar.
Vid årets Choose France-toppmöte i Versailles lyfte Macron fram en rad nya investeringslöften, bland annat stora satsningar på AI-infrastruktur.
Läs mer: Jättelik japansk AI-satsning i Frankrike. Dagens PS
Ekonomin har bromsat in
Regeringen menar att investeringarna är resultatet av åratal av reformer för att göra Frankrike mer attraktivt för internationella företag.
Kritiken handlar också om att de ekonomiska resultaten inte motsvarat ambitionerna.
Sedan 2017 har Frankrikes ekonomi vuxit långsammare än EU-genomsnittet, samtidigt som landets exportandelar inte återhämtat sig och företagskonkurserna nått nivåer som inte setts sedan 1990-talet.
Statsskulden har ökat kraftigt
Flera av Macrons reformer har dessutom försvagats efter att han förlorade sin parlamentariska majoritet.
Den kontroversiella pensionsreformen, som höjde pensionsåldern från 62 till 64 år, har delvis rullats tillbaka efter politiska kompromisser.
Företag har samtidigt drabbats av nya tillfälliga skattepålagor för att stärka statsfinanserna.
Den kanske största utmaningen är dock statsskulden. Frankrikes offentliga skuld har ökat från drygt 2 biljoner euro 2017 till omkring 3,5 biljoner euro i dag.
Högt budgetunderskottet
Skulden motsvarar nu 115 procent av BNP, en av de högsta nivåerna i euroområdet. Budgetunderskottet ligger samtidigt långt över EU:s mål på 3 procent av BNP.
När Macron lämnar presidentposten nästa år väntas efterträdaren därför ställas inför svåra beslut om skatter, pensioner och offentliga utgifter.
En ytterligare aspekt är att det högernationalistiska partiet Nationell samling leder opinionsmätningarna, vilket ökar osäkerheten kring vilken ekonomisk kurs Frankrike kommer att välja efter Macron-eran.
Läs mer: Kinas taktik får hård kritik av OECD: ”Industriell dopning”. Dagens PS
