Fondbolaget East Capital har lyckats mycket bra historiskt med sin Rysslandsfond, och ser fortsatt goda investeringsmöjligheter i landet efter det börsras som varit.
East Capital ser fyndläge i Ryssland

Mest läst i kategorin
Det säger East Capitals chefsekonom Marcus Svedberg.
East Capital startade sin Rysslandsfond i maj 1998, och har till och med sista september uppnått en värdeökning på 917 procent trots ett värdefall på 42 procent sedan årsskiftet.
Den totala värdeökningen är långt mer än Moskvabörsen som helhet, som ökat i värde med 386 procent under samma period.
– Vår Rysslandsfond har haft mer än dubbelt så hög avkastning som Moskvabörsen, säger Svedberg.
Han tycker inte det är fel att man börjar månadsspara i någon Rysslandsfond nu, med en långsiktig placeringshorisont.
Är botten nådd nu?
– Jag tror att turbulensen i det finansiella systemet kommer att finnas kvar en tid, säger han och vill inte ge något definitivt svar.
– Det vi kan säga är att aktierna i ryska bolag överlag är väldigt lågt värderade i dagsläget, men sedan när det vänder går inte att förutspå.
Enligt Svedberg beror Moskvabörsens kraftiga nedgångar på sistone till största delen på den globala finanskrisen.
– Det är inget som har med enskilda länder eller Östeuropa att göra även om det finns vissa inhemska faktorer som påverkar krisen.
Ryssland har haft sin släng av sleven, och staten har fått vidta räddningsaktioner av banker i landet.
– Men då är det tryggt att veta att Ryssland är ett av världens finansiellt starkaste länder, med världens tredje största valutareserv, och överskott i statsbudgeten och bytesbalansen.
Ryssland har även drabbats av tveksamhet från utländska investerare på grund av ”politisk risk” efter Georgien-kriget, och bråk mellan oligarker och BP i gemensamägda oljebolaget TNK-BP, och bråk mellan Putin och gruvbolaget Mechel.
– Men tvisterna i de bolagen har löst sig. Det handlar inte om ett nytt ”Yukos”, säger Svedberg.
Yukos var det ryska oljebolaget som kollapsade efter Putins utredningar om misstänkt skattefusk.
Det fallande oljepriset har även drabbat det oljeindustriberoende Ryssland, men Svedberg understryker att den ryska ekonomin blir allt mindre beroende av oljan.
– En stor del av den ryska exporten utgörs av olja, men av landets BNP är det bara en fjärdedel som kan hänföras till oljeindustrin och tillväxten drivs framförallt av inhemsk efterfrågan.
Svedberg ser ingen risk för att den ryska valutan rubeln ska tappa i värde på lång sikt även om den kan vara volatil på kort sikt.
– Rubeln är en strukturellt stark valuta och valutaappreciering är en central del av övergången från plan- till marknadsekonomi.






