Dubai-frossan sprider sig

Brittiska bankaktier, med exponering mot Dubai, och pundet tog särskilt mycket stryk i orosvågorna efter beskedet.

Även Londonbörsens ägare LSE har ägare i Dubai, vilket drog ned LSE-aktien med 4 procent på torsdagen.

Samtidigt rusade priset för försäkringar mot en konkurs för Dubai i höjden på derivatmarknaden. För ett femårigt lån till Dubai på 10 miljoner dollar kostar försäkringen 500.000-550.000 dollar per år, rapporterar Reuters.

Dubais finansiella tentakler når även Stockholm. Exempelvis äger emiratens holdingbolag Borse Dubai en femtedel av Nasdaq OMX, som driver Stockholmsbörsen.

– Detta är inget som påverkar Nasdaq OMX eller Stockholmsbörsen, säger Carl Norell, talesman för Stockholmsbörsen, till TT.

Till följd av börsfri helgdag, Thanksgiving Day, i USA var det svårt att avgöra om Wall Street gör samma bedömning.

Dubai World, med skulder för 59 miljarder dollar (drygt 400 miljarder kronor), ber alla fordringsägare om anstånd till den 30 maj 2010. Balansräkningen ska struktureras om, är beskedet.

Skulle det sluta med konkurs blir konsekvenserna långtgående, skriver tidningen Financial Times i sin Lex-kolumn på torsdagen. Totalt uppskattas Dubais skuldberg till omkring 80 miljarder dollar (550 miljarder kronor).

Både Moody’s och Standard Poor’s har redan dragit ned alla kreditbetyg för Dubais statliga bolag, vissa till skräpnivå. Kreditvärderarna betraktar det som förenat med mycket hög risk att låna ut till dem

Riksbankschefen Stefan Ingves tycker att det är svårt att i ett så tidigt skede bedöma situationen.

– Svenska banker är inte stora i den delen av världen, så det blir knappast ett stort bekymmer för just svenska banker, säger han.

Lars Christensen, chefsanalytiker på Danske Bank, varnar i ett kundbrev för att Dubai-frossan ska sprida sig.

Som investerare i EMEA-området, Europa, Mellanöstern och Afrika, bör man definitivt hålla ett öga på situationen i Dubai, varnar Danske Bank.

Om nyhetsflödet förvärras kan det tynga EMEA-marknaderna ytterligare, men om riskaptiten ligger kvar på de för närvarande höga nivåerna är det tveksamt om nyheter från Dubai isolerat är tillräckligt för att allvarligt skada sentimentet.

Han konstaterar att valuta- och räntemarknaderna i EMEA-regionen har pressats efter beskeden om att myndigheterna i Dubai har bett investerare om ett moratorium för betalningarna av Dubai Worlds skulder. Det har ökat oron för att staten Dubai ska ställa in betalningarna.

Lars Christensen påpekar att det sedan länge rått oro bland investerare om situationen i Dubai, där en ”ohållbar kreditdrivet fastighetsmarknads-boom har vänt till en bust- situation.”

”Men det begärda betalningsmoratoriet är helt klart dåliga nyheter, och det kan mycket troligt få negativa konsekvenser för kreditbetygen för Dubai och Förenade Arabemiraten”, skriver han.

Lars Christensen konstaterar att Dubai-problemen i första hand påverkar marknaderna i Gulf-området, men även bredare EMEA-marknader har drabbats. Valutorna i Central- och Östeuropa faller, mest i Turkiet och Ungern.

Enligt Lars Christensen är kopplingen mellan Dubai och Central- och Östeuropa, Turkiet och Sydafrika mer naturlig än man kan förledas att tro. Oron runt Dubai fokuserar på potentiella bankförluster, och givet att de banker som har störst exponering mot Dubai också är stora spelare i, till exempel, Sydafrika, så är det bara naturligt att randen hamnar under tryck.

”Dessutom, oron runt Dubai kan öka eller starta en bredare bankoro i länder som har genomgått en Dubai-liknande Boom-Bust – såsom ett antal av länderna i Central- och Östeuropa. Dessutom, givet storleken på Mellanösterns investeringar i Turkiet på senare år så är det rimligt att oron runt Dubai tynger den turkiska liran idag”, skriver Lars Christensen.

Vid 16-tiden på eftermiddagen var Swedbank en av de bankaktier som tagit stryk, i Swedbanks fall ett fall med 2,7 procent under dagen.

Kommunikationschef Thomas Backteman säger dock till Realtid.se att banken inte har några lån i Dubai. Det enda som finns är ”trade finance”-exponering (stöd till enskilda kunder som gör affärer i landet och behöver kortfristig finansiering) på mellan 50 och 70 miljoner kronor.

Har det varit en medveten strategi att undvika Dubai?

– Nej, snarare handlar det om att vi saknar naturliga affärsrelationer där, säger Backteman.

TT/Realtid.se