Att priserna för viktiga livsmedel och industriråvaror sjunker på världsmarknaden beror mycket på den plötsligt starka dollarn.
Dollarn sänker priset på råvaror


Priset på Nordsjöolja Brent ligger på 112 dollar per fat; guldet har sjunkit till 787 dollar per ounce (det nådde en toppnotering på drygt 1.030 dollar för sex månader sedan); silvret har gått ner med 12 procent; och bland livsmedlen har vete- och sojapriserna sjunkit med mellan 2 och 3 procent.
Merparten av råvarorna är prissatta i dollar, så när dollarn stärks, ökar priset på råvarorna i andra valutor, och folk börjar sälja.
Dollars plötsliga styrka baseras på en kombination av olika faktorer. Bland annat bromsar andra ekonomier i världen upp snabbare än USA:s, vars inflation är nästan sex procent. Det innebär att analytiker och spekulanter tror att det blir en uppgång i den amerikanska räntan, vilket gör dollarn ännu mer attraktiv, uppger BBC News.
Allt är en del av en global omvälvning av råvarupriserna som vänder ut och in på de erhållna vinsterna det senaste året.
Regeringar som oroas över inflation kan därmed känna sig nöjda med utvecklingen. Men den nya trenden, att råvarorna blir billigare, kanske inte är tillräckligt för att stoppa högre lönekrav bland de västerländska ekonomierna den närmsta tiden, enligt BBC News.
Detta eftersom arbetstagarna har sett sina redan låga inkomster urholkas av högre priser på livsmedel och industrivaror.
Samtidigt menar finansexperter att man inte ska ta det sjunkande prisfallet alltför allvarligt. Det kan helt enkelt handla om en korrigering, och råvarupriserna kan snart börja öka igen.





