Deutsche Bank skärper bonusar

Det skriver Financial Times.

Experter uppger för tidningen att åtgärden är ovanlig och att Deutsche Bank hittills kanske är den enda bank i världen med en liknande bonusregel, men att det kan bli en standardregel i finansbranschen framöver.

Sedan tidigare har det i finansbranschen införts regler som innebär att en bank kan återta bonus från personalen, om det i efterhand visar sig att de affärer som lett till bonusen inte utvecklats så bra som väntat.

Men att även återta bonus från personalens tid hos tidigare arbetsgivare, är ett nytt grepp som går ännu längre.

Genom att Deutsche Bank är den största banken i Europa (mätt som total utlåning) kan bankens agerande betraktas som tongivande.

En källa uppger dock för FT att Deutsche Banks nya, strängare bonusregler kan göra det svårare för banken att locka personal.

Josef Ackermann var länge vd för Deutsche Bank, men sedan juni har han ersatts av två nya vd:ar; indiern Anshu Jain och tysken Jürgen Fitschen.

Jain uppger nu enligt FT att han vill leda branschens förändringar av ersättningarna till personal inom den del av banken som jobbar med så kallad investment banking (det vill säga finansiell rådgivning kring företagsköp osv). Som ett bredare begrepp kan investment banking även inkludera exempelvis trading.

Nyckelpersoner på bankers investment banking-avdelningar har historiskt kunnat tjäna jättebelopp i form av bonusar om de exempelvis som rådgivare kunnat ro hem storaffärer för bankens räkning (till exempel om de fått banken att bli finansiell rådgivare åt ett företag som gör ett stort företagsköp).

Jain var själv tidigare chef för Deutsche Banks investment banking-verksamhet, men uppger nu att hela branschen måste förändra upplägget för ersättningar till personalen.

Formellt sett har det redan införts nya, striktare bonusregler i Tyskland i januari.

Debatt uppstod kring de stora bonusarna i finansbranschen i samband med den globala finanskrisen 2008/2009 då många banker var tvungna att få statligt stöd för att överleva. Folk började då ifrågasätta att bankerna fick jättebelopp i statligt stöd samtidigt som nyckelpersoner på bankerna kunde inkassera jättebelopp i bonusar.

Debatten har lett till skärpta bonusregler, som bland annat innebär att bonusutbetalningar ska baseras på en persons prestationer under en längre tidsperiod än ett enskilt år och att bonus kan återtas om personens affärer i efterhand inte visade sig vara så bra som väntat.

I praktiken innebär väl inte återtagningsreglerna att utbetalad bonus i vissa fall måste återbetalas, men att ett bonusbelopp som upparbetats över flera år (men ännu inte utbetalats) i vissa fall kan minskas om de affärer eller den verksamhet som nyckelpersonen ansvarat för utvecklas sämre än väntat.

RBS, HSBC och UBS hör till de banker som infört regler om bonusåtertagning och har redan applicerat reglerna genom att återta bonusar från flera anställda.

Experter uppger för FT att det även framöver kommer att återtas bonusar från bankpersonal på grund av skandaler som manipulationen av den brittiska referensräntan Libor och banker som gjort affärer med förbjudna länder som Iran.

Realtid.se har sökt Jan Olsson som är chef för Deutsche Banks investment banking-verksamhet i Norden.

Han har i media gjort uttalanden i stil med att det inte längre kommer att bli något automatiskt guldregn av jättebonusar till investment banking-personal i Norden, utan att det framöver verkligen bara kommer att vara de som jobbat hårt och förtjänat bonus som kommer att få det.