"Det behövs en reservutgång!"

Realtid.se får tag på Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström.

– Den intressanta frågan är nu hur ECB ska reagera, säger han.

– Man kan notera att det var ganska svårt att samla ihop – särskilt i Tyskland – ett sorts politiskt stöd för att ge stödlån till Grekland.

– Och man kan tänka sig att det blir ännu svårare här om stödet utökas till fler länder såsom Portugal och Spanien.

– Samtidigt kan det bli så att man förstår att det är nödvändigt.

– Men jag tror att det behövs en ”reservutgång” här.

– Och den reservutgången kan då heta ECB.

Vad innebär det för åtgärder som du menar att ECB i så fall ska vidta?

– Precis så som har skett i USA och Storbritannien; att ECB köper statsobligationer.

Du vill se det?

– Ja, och det är säkert en fråga som diskuteras även om ECB sa att frågan inte har varit uppe.

Tyska ECB-styrelseledamoten Axel Weber sa i ett uttalande under onsdagen, att han inte såg det som en utväg att ECB skulle börja köpa statsobligationer.

– Det är väl ”den tyska hållningen”, utifrån att det vid ECB:s bildande bestämdes att ECB inte skulle användas till att finansiera ländernas budgetar.

– Men ECB har redan sedan tidigare ”tummat” mycket på den principen.

Det är genom att ECB i och för sig inte äger statsobligationer i dagsläget, men de har lånat ut pengar till banker i exempelvis Grekland med statspapper som pant.

Kvaliteten på de fordringar som ECB därigenom har är då kopplad till de statsobligationer som samtidigt lämnats in som pant hos ECB.

– Så det skulle inte vara ett väldigt stort steg ur risksynpunkt för ECB:s balansräkning, om ECB nu skulle börja köpa statspapper självt.

– Men det är klart att det är ett väldigt stort steg på papperet jämfört med principen då ECB skapades.

I Storbritannien var det det landets centralbank Bank of England som ”sög upp” en stor del av utbudet av statspapper i fjol.

I samband med finanskrisen var ECB även inne och köpte för 250 miljarder euro plus fem gånger så mycket i bostadspapper.

– ECB köpte väldigt mycket papper i marknaden för att hjälpa till med finansieringen och att hålla nere ränteläget.

– Det är en direkt parallell till det vi ser nu.

– Om det inte finns en marknad som vill låna ut pengar och regeringar har svårigheter med det, så känns det ganska naturligt att ECB gör det istället för att undvika att det blir en storskalig kris.

Hur skulle ECB finansiera det? Genom ”tryckpressen”?

– Ja, det kan man säga.

– Det är en centralbanks ”privilegium”.

Finns det risk för att det kan bli som Tyskland på 30-talet då med hyperinflation?

– Det behöver det inte bli.

– Det har inte påverkat inflationen i Storbritannien fast Bank of England har gjort så.

Det i sin tur har att göra med att det är en väldigt låg kreditefterfrågan i ekonomin.

– Även om det blir en ”likvidisering” i eurozonen, precis som i Storbritannien och USA, så tror jag inte man behöver oroa sig över kraftig inflation.

– Men det kan bidra till att eurokursen faller.

– Och det är snarast en önskvärd effekt.

– Om euron faller ytterligare, så hjälper det euroländerna att ta sig igenom krisen.

– De behöver ”exportera sig ur krisen”.

Mot kronan står euron kring 9,70 kronor.

Där har euron inte fallit så mycket eftersom kronan också tappat lite.

– Det är det välkända mönstret att vi i krissituationer ser en sänkt kronkurs.

På räntemarknaden har det dock blivit motsatt effekt.

– Svenska räntor har fortsatt ner jämfört med Europa, så det handlar inte om något misstroende mot Sverige.

– Det är nog snarare än ryggmärgsreaktion.

Framöver räknar Handelsbanken med en ytterligare försvagning av euron mot kronan också.

– Men inte lika dramatiskt som mot dollarn.

Banken räknar med att euron kommer att falla med 10 procent mot dollarn och 4-5 procent mot kronan.

Det gör att euron hamnar kring 9,25 kronor under andra halvåret eller framemot årsskiftet.

Är hedgefonder i någon form med och driver på krisen kring euroländerna?

– Det kan inte uteslutas, men vi tror att det som också driver utvecklingen är helt vanliga placerare.

Det kan vara pensionsfonder eller försäkringsbolag som har köpt grekiska statsobligationer, som de varit övertygade om var ”säkra papper”.

Men i och med Greklandskrisen har de gjort betydande förluster på de grekiska statsobligationerna, och därför kan det vara så att de nu har börjat sälja ut portugisiska och spanska statspapper innan det blir samma värdefall där.

– Det är en mekanism som även mer spekulativa aktörer känner till.

– De är med där också – exempelvis hedgefonder – och tjänar pengar på den utvecklingen.

Finns det risk att exempelvis Grekland ställer in någon betalning på en del av sin statsskuld?

– Det tror jag risken är väldigt liten för.

– Huvudspåret är att föreslagna åtgärder nu röstas igenom parlamentet, för det är då som Grekland förses med stödpengar från euroländerna och IMF vilket gör att Grekland inte behöver ge ut egna, nya statsobligationer i marknaden.

Att räntenivån är hög på tidigare utgivna grekiska statsobligationer spelar ingen roll, för det påverkar inte lånekostnaden för Grekland.

– Det intressanta är vilken ränta Grekland får betala för sina nya lån.

– Det är lugnt för Grekland, men det är inte lika roligt för Portugal där tioårsräntan är nästan 6 procent vilket är 1 procentenhet mer än vad Grekland nu får betala i stödlånen.

En fråga är om det finns finansinstitioner som de pensionsfonder eller försäkringsbolag som har köpt grekiska statspapper, som nu riskerar att gå omkull sedan grekpapprena rasat i värde, och det därmed kan bli en ny ”finanskris” som den som inleddes i USA förut.

– Det kan naturligtvis finnas sådana aktörer som nu har fått problem, men i så fall är det för att de till stor del har investerat i de grekiska statsobligationerna för lånade pengar.

– Prisfallet på de grekiska papprena har inte varit så stort i sig, men har man som investerare till stor del köpt dem för lånade pengar så kan det instoppade kapitalet försvinna väldigt snabbt.

– Men någon finanskris som den amerikanska tror vi inte på, inte av det skälet.

Om Grekland dock skulle gå i konkurs, skulle värdet på de grekiska statsobligationerna sjunka väldigt mycket mer.

Kreditratinginstitutet Standard & Poor’s räknar dock med att investerarna i så fall ändå får ut 30-50 procent av obligationernas belopp.

En fråga är hur Sveriges ekonomi påverkas av krisen i eurozonen.

Mot euron har kronkursen stärkts med 10 procent sedan månadsskiftet november/december.

– Men det har inte bara med eurokrisen att göra, utan att Sverige är ”annorlunda”.

– Vi har bra statsfinanser och en stark utveckling i vår ekonomi.

– Det är till och med väldigt sannolikt att Riksbanken tidigarelägger höjningen av sin styrränta, samtidigt som ECB senarelägger höjningen av sin styrränta.

– Den utvecklingen leder till att kronan stärks.

– Men det här är i linje med vad många räknat med, inklusive Riksbanken.

– Så det är ingen jättedramatik.

En negativ effekt av eurofallet blir det för svenska företag som exporterar till länder som betalar i euro.

– Den negativa effekten har redan funnits tidigare, men har förvärrats de senaste månaderna.

– Å andra sidan finns det många länder i världen till vilka den svenska exportförsäljningen har ökat mycket, så det väger väl upp en del.

Handelsbanken kom för sin del med nya konjunkturprognoser under torsdagen.

– Där är vår slutsats att konjunkturuppgången blir bredare, trots Greklandskrisen.

Kina har vänt upp vilket synts sedan tidigare.

– Men det nya för i år är att de andra ”BRIC-länderna” Brasilien, Indien och Ryssland, går väldigt starkt.

En del länder i Östeuropa såsom Polen och Tjeckien är också bra exportmarknader för svenska företag.

Och därtill kommer Mellanöstern och AFrika.

– Så vi ser ingen kris för svensk export om eurokrisen stannar på den här nivån.

– Stramar euroländerna åt mer, kan det dock påverka förväntningarna.

– Men av den svenska exporten utgör krisländerna i eurozonen (”PIIGS-länderna” Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien) bara 7 procent.