"De långsiktiga problemen kvarstår"

Tillsammans med IMF kom EU:s finansministrar, under natten till måndagen, överens om ett krispaket värt minst 720 miljarder euro, motsvarande 7 000 miljarder kronor, för att stabilisera marknaderna.

Räddningspaketet kommer som ett led av Grekkrisen, svagt sentiment på de finansiella marknaderna och risk för smittspridning.

Till följd av räddningspaketet rusar världens börser, Stockholmsbörsen är på måndagsförmiddagen upp över fem procent och även på ränte- och valutasidan märks den ökade riskaptiten genom inflöde i ”hög risk”-valutor, såsom kronan.

Det bättre riskklimatet medför även högre räntor på statspapper med låg risk, såsom svenska och tyska, medan räntan tickar ner på hög risk-papper, exempelvis grekiska statspapper.

– Marknaden behövde en katalysator, dagens förbättrade sentiment hade inte infunnit sig på egen hand. En annan lösning hade varit att ECB tillfört mer likviditet, men det hade enbart gett temporär effekt i några dagar, möjligen veckor, säger Gilles Moec, strateg på Deutsche Bank i London.

Den Londonbaserade strategen pekar på att räddningspaketet är mycket stor, men att det är ”en bra storlek”.

– Detta paket ger en mer långsiktig lösning, ett par till tre år, säger han.

Saxo Banks räntestrateg Andrew Timothy Robinson skriver i ett marknadsbrev på måndagsmorgonen att programmet är tillräckligt stort för att möta det årliga finansieringsbehovet för PIGS-länderna, Portugal, Irland, Grekland och Spanien.

Karl Denninger, som bloggar på Market-Ticker.org, frågar sig dock om det går att lösa en statlig lånekris med mer lån.

Martin Borgs tar i sin senaste film ”Överdos”, baserad på Johan Norbergs bok ”En perfekt storm”, som sändes på Tv4 Fakta under söndagskvällen, upp problemet med ökade statsskulder.

Filmens budskap är att statliga stimulansåtgärder världen över medför kraftigt ökade statsskulder. Detta kommer i sin tur leda till en ny kris som får den senaste finanskrisen att se liten ut i jämförelse.

Även Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser, ser höga statsskulder som ett problem.

– Detta är en kortsiktig lösning som hjälper dessa länder att uppfylla dessas lånebehov, de långsiktiga problemen består om dessa länder inte lyckas vända trenden med stigande statsskuld, säger han.

Han poängterar att det krävs ytterligare fiskala åtgärder för att vända på skutan.

– Det finns goda exempel på länder som lyckats vända lika stora underskott som Grekland nu har till överskott. Exempelvis Sverige 1993. Vi får se om Pagrotsky kan lära grekerna någonting, säger han.

Samtidigt fastslår Sven-Arne Svensson att situationen inte är lika illavarslande i Spanien och Italien, jämfört med Grekland. Detta då Italien inte har lika stora budgetunderskott som Grekland medan Spanien kommer in i krisen med en statsskuld på ”enbart” 53 procent av BNP (2009).

Deutsche Banks strateg Gilles Moec är inne på samma linje. Även han anser att det behövs ytterligare budgetnedskärningar, vilket riskerar få negativ inverkan på tillväxten. Han menar samtidigt att länder som Spanien, USA och Storbritannien inte ska nämnas i samma andetag som Grekland.

– Italien har inte samma storlek på sin utlandsskuld medan Storbritannien har egen valuta. Det är primärt tre länder, Spanien, Portugal och Grekland som kommer att ha fem till tio år av extremt svag tillväxt för att vända på bytesbalansen, säger han.

Sven-Arne Svensson förklarar att världens BNP kan komma att påverkas negativt med så mycket som 1 till 1,5 procent på grund av att stater måste spara.

Peter Schiff, som driver Euro-Pacific Capital och kandiderar till amerikanska senaten menar i sitt senaste videoblogginlägg att USA har lika stora problem som Grekland. Han anser inte att det spelar någon roll om landet har en egen valuta eller ej.

Finansiering via sedelpressarna riskerar nämligen att leda till hyperinflation. Detta skulle medföra höga räntor samt att besparingar blir värdelösa. Kreditorer får visserligen sina skulder återbetalda i nominellt belopp, men till priset av att dess köpkraft urholkats.

Vidare anser Peter Schiff att man inte ska rädda länder som Grekland utan att det vore bättre med skuldrekonstruktion. En räddning gagnar ägare av statspapper, exempelvis amerikaner, kineser och tyskar medan greker får ta hela bördan.

– Men ”it takes two to tango”, och de som lånar ut borde också ta viss smäll, säger han.

Detta skulle i sin tur medföra att investerare blev mer måna om vem de lånade ut pengar till och att länder därmed inte hamnar i en situation lik Greklands lika lätt.