Bitcoin har stigit förbi 77 000 dollar och noterade sin största veckouppgång sedan mars 2023, upp omkring 23 procent. Utlösaren är varken en ETF-nyhet eller ett Trump-utspel, utan ett tekniskt beslut från USA:s finansdepartement och framför allt vad det signalerar.
Därför rusar bitcoin nu – svaret finns i statsskulden
Finansminister Scott Bessent meddelade i onsdags att departementet minst fördubblar sina likviditetsstödjande återköp av långa statsobligationer, från 2 till minst 4 miljarder dollar per operation, rapporterar bland annat Bloomberg.
Missa inte: Från budgetöverskott till 40 biljoner i skuld: Så gick det snett för USA. Realtid
Beskedet kom efter att den 30-åriga räntan nått 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2007, och fick både räntor och dollarn att falla.
Inte QE – utan ”Operation Twist 2.0”
Det märkliga är att åtgärden är liten och tekniskt sett inte tillför någon ny likviditet.
Som CoinDesk påpekar handlar det varken om kvantitativa lättnader (QE) eller avkastningskurvekontroll (YCC), de verktyg som historiskt eldat på risktagandet på finansmarknaderna.
Läs även: Bitcoin tar revansch – ”lockande tid för investerare”. Dagens PS
Finansdepartementet finansierar köpen genom att sälja korta statspapper, ”Operation Twist 2.0”. Inga nya pengar skapas.
Signalen väger tyngre än köpen
Varför rusar då bitcoin? Svaret ligger i signalen snarare än i själva köpen.
Att departementet ingriper när räntorna är som högst tolkas som att beslutsfattarna är oroade över lånekostnaderna men ovilliga att ta itu med grundproblemet, det växande budgetunderskottet. I stället väljer de en tillfällig lösning.
Det öppnar för mer aggressiva ingrepp framöver. Allianz-rådgivaren Mohamed El-Erian beskrev åtgärden som mindre betydelsefull i sig än som en föraning om en bredare avkastningskurvekontroll. ett scenario där Federal Reserve förbinder sig att köpa obegränsat med obligationer för att hålla räntorna nere, vilket skulle innebära en massiv likviditetsinjektion.
Missa inte: Sämsta månaden på 20 år för hedgefonder – på grund av AI. Realtid
Deutsche Bank kallar beskedet en ”mjuk form av finansiell repression”, politik som håller statens lånekostnader konstlat låga, ofta under inflationen, så att skuldens reala värde urholkas.
Det är historiskt gynnsamt för hårda tillgångar som guld och bitcoin, som båda stiger medan dollarn försvagas.
Blankare tvingades köpa tillbaka
Samtidigt tvingade uppgången fram en våg av korttäckningar. Investerare som spekulerat i fallande pris tvingades köpa tillbaka bitcoin för att begränsa förlusterna, vilket spädde på rörelsen ytterligare.
Frågan är hur länge effekten håller. Analyshuset ING konstaterar att återköpen är ett nollsummespel som knappast ändrar den underliggande trenden för de långa räntorna, som pekar uppåt.
Redan har 30-årsräntan studsat tillbaka från 5,18 till 5,25 procent. Bessent själv medger att det delvis handlar om signalpolitik.
”Vi har en stor verktygslåda, så vi får se”, säger han.
