För mindre än en generation sedan väntade sig USA:s egen budgetmyndighet att statsskulden skulle vara utraderad 2009. Istället har den fyrdubblats på arton år och passerade i veckan 40 biljoner dollar. Och enligt en ledande budgetorganisation har ”skuldspiralen” nu börjat.
Från budgetöverskott till 40 biljoner i skuld: Så gick det snett för USA
År 2001 hade den amerikanska federala regeringen gått med budgetöverskott i fyra år i rad, och kongressens budgetkontor (CBO) räknade med att statsskulden i praktiken skulle vara noll redan 2009.
Det blev tvärtom: skulden nådde 10 biljoner dollar 2008 och har sedan fyrdubblats på arton år, till veckans dystra milstolpe på över 40 biljoner dollar i total skuld.
Historiska nivåer för USA
”Skuldspiralen har börjat”, varnar Marc Goldwein, vice ordförande på budgetorganisationen Committee for a Responsible Federal Budget (CRFB), vars analys visar hur ett budgetöverskott på 1,2 procent 2001 förvandlats till underskott på 6 procent.
Det är nivåer som historiskt bara setts under krig eller djupa lågkonjunkturer.
Tre huvudorsaker
Hur gick det till? Enligt CRFB:s genomgång från 2024 kan skuldökningen delas in i tre huvudsakliga orsaker, samtliga med brett stöd från båda partier.
Skattesänkningarna under George W. Bush och under Trumps första mandatperiod står för 37 procent av dagens skuld. Sänkningar som ofta förlängts med demokraternas stöd, tillsammans med krigen i Afghanistan och Irak samt it-bubblans krasch.
Högre utgifter för vård
Ökade utgifter, som demokraterna ofta drivit hårdast, står för ytterligare 33 procent – till stor del kopplat till en åldrande befolkning och kraftigt utökade Medicare-program, i takt med att social trygghet, sjukvård och Medicaid numera slukar ungefär hälften av hela USA:s federala budget varje år.
De sista 28 procenten kommer från krisåtgärder: nödutgifter för att bekämpa lågkonjunkturer och covid-19-pandemin.
Jämnt mellan partierna
Räknat efter vilket parti som drivit igenom lagstiftningen är ansvaret också delat: 8 procent av dagens skuld kommer från rent republikanska lagförslag, 12 procent från rent demokratiska.
Den allra största delen, hela 77 procent, kommer från lagar som antagits med stöd från båda partierna.
Ingen förändring i sikte
Utvecklingen väntas fortsätta. Enligt CBO:s senaste prognoser väntas skulden stiga till 120 procent av USA:s samlade ekonomi 2036, och vidare till 156 procent 2055.
Redan i dag utgör enbart räntekostnaderna på skulden 15 procent av alla amerikanska statsutgifter. Det är mer än vad USA lägger på försvaret, idagsläget 13 procent.
