Därför avgörs Europas öde denna vecka

För en vecka sedan meddelade EU-kommissionären Olli Rehn att kommissionen har tio dagar på sig att få fram en lösning på Europas skuldkris. Idag, torsdag, startar EU-toppmötet i Bryssel.

Mötet anses viktigare än tidigare EU-toppmöten och det finns en rad förklaringar till detta, enligt Eric Degerbeck:

— Länder som Italien kämpar med höga räntor. Och om inte skulddrabbade länder ska få ännu mer problem måste man snabbt vidta åtgärder så att marknaden lugnar ner sig, säger han.

Han pekar också på varför frågan har blivit så pass komplicerad.

Å ena sidan vill Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicholas Sarkozy genomföra förändringar i EU-fördraget och införa sanktioner mot länder som inte följer EU:s konvergenskriterier – problemet är att detta tar tid. Å andra sidan vill kommissionen klara av att genomföra förändringarna inom det nuvarande systemet – vilket kan gå lite fortare.

Vilken linje det blir återstår att se. En sak är dock klar och det är att alla är överens om att det krävs stabila åtgärder samt att det är bråttom, enligt Eric Degerbeck.

Det är också just därför som veckans EU-toppmöte till mångt och mycket kan avgöra Europas framtid:

–Det gäller att snabbt få till stånd ett stopp på räntefesten, säger Eric Degerbeck.

För kommissionens räkning har man exempelvis bestämt sig för att tidigarelägga och förstärka stödet från ESF och ESFS. Hur mycket är dock inte klart i dagsläget:

– Det gäller att ha rejäla säkerhetsbuffrar om något skulle hända igen. Det kan hända att man tredubblar beloppet, men inget är klart ännu, säger Eric Degerbeck.

Han menar också att det i samband med vanliga EU-toppmöten är ganska klart vart mötena landar, men inte denna gång:

– Ett bra exempel är att David Cameron står långt ifrån Merkel och Sarkozy, säger Eric Degerbeck.

Angela Merkel har till och med sagt att hon tänka sig att ha ett extra möte på juldagen om man inte når tillräckligt långt i samband med veckans EU-toppmöte. Hur ser du på detta?

– Varje dag man inte fattar riktiga beslut blir risken allt större att kommissionen upplevs som handlingsförlamad. Ju längre tid det går desto mer ekonomiska problem medför det. Då kan det gå så långt att vissa enskilda länder inte klarar av att hantera sina problem, säger Eric Degerbeck.

Det har talats om att euron riskerar att gå under. Vad är din kommentar till det?

– Ytterst handlar frågan om vilka skydddsmekanismer som måste upprättas. Men alla är inställda på att det inte finns något annat alternativ än att till varje pris rädda euron, säger Eric Degerbeck.

Ett bettingbolag i England gav tre gånger insatsen om man satsar på att euron kraschar före årsskiftet 2012/2013 och vinner?

– Jo, men det går att betta på allt. Vad som nu behövs är att få ett tydligt regelverk på plats och att medlemsstaterna implementerar reglerna, säger Eric Degerbeck.

Monti har pratat om att om euron faller så faller även EU?

– Jo, men alla inser, och även Storbritannien, att det inte får ske. Man får heller inte glömma att det finns delar av marknaden som profiterar på spekulationer

om euron, säger Eric Dagerbeck.

Han tycker också att en viktig signal är att EU-kommisionens ordförande José Manuel Barroso pratat om att de regler som krävs ändå finns på plats och att det egentligen bara handlar om att implementera dem. Men det är alltså är just där som skon klämmer:

– Det är inte så lätt för en politiker som kanske sitter 4-5 år. Ta exempelvis Italiens nya premiärminister Mario Monti. Han är en aktad man, men för honom är det omöjligt att hantera krisen utan att bli kritiserad, säger Eric Degerbeck.

Han pekar också på att Jean-Claude Juncker, José Manuel Barroso och Herman van Rompuy kommit med en interrimsrapport som pekar på vad man ska genomföra för åtgärder för att det ska gå så snabbt och smidigt som möjligt att komma tillrätta med skuldkrisen:

– Ytterst handlar det om att säkerställa att en liknande situation aldrig inträffar i Europa igen, säger Eric Degerbeck.

Hur kan det egentligen komma sig att så många länder har så höga skulder innan man drar i nödbromsen?

– I Storbritanniens fall handlar det framförallt om att man drog på sig stora skulder genom att rädda banker i samband med den förra finanskrisen. Men jag kan hålla med om att det är förvånande. En förklaring kan vara att flera medlemsstater låtit varandra hållas i och med att man sitter i samma båt, säger Eric Degerbeck.

Vad räknar du med att finansminister Anders Borg kan tillföra vid EU-toppmötet?

– Sverige har inte så mycket att säga till om då vi inte är med i euro-gruppen, men vi kan däremot bidra med det goda exemplet och visa att Sverige har klarat sig väl under krisen. Men man får heller inte glömma att även vi har vissa problem med ungdomsarbetslöshet och liknande, säger Eric Degerbeck.

Vissa olyckskorpar kraxar om det skulle kunna bli krig i Europa. Hur ser du på det?

— Man måste komma ihåg att Europa samarbetar på alla områden. Alltifrån jordbruk och fiske till försvarsfrågor. Så det förefaller högst osannolikt, säger Eric Degerbeck.

Det låter som att ni på EU-kommissionen har otroligt spännande dygn framför er?

– Ja, verkligen. För kommissionen är det också lite av en prestigefråga att samla medlemsstaterna så att de går åt ett och samma håll, säger Eric Degerbeck.