"Dämpad utrikeshandel oroande för svensk ekonomi"

I ett staff memo diskuterar Erik Frohm, som är verksam vid Riksbankens avdelning för penningpolitik,  översiktligt hur svensk ekonomi har påverkats av ökningen i utrikeshandeln mellan 1990–2008, och främst av svenska företags deltagande i globala värdekedjor. Dessutom analyseras hur utvecklingen efter finanskrisen kan påverka olika delar av svensk ekonomi. Analysen gjordes före Coronapandemins utbrott. Det är fortfarande för tidigt att säga hur pandemin påverkar dessa trender, men det är sannolikt att flera företag kommer att se över sina leverantörs- och produktionskedjor framöver.

Staff memot visar att den svenska produktivitetstillväxten kan bli både lägre och högre beroende på om svenska företag deltar mindre i globala värdekedjor som en följd av ökade handelshinder eller teknikutveckling. Den visar också att exporttillväxten kan bli mer känslig för växelkursförändringar, samtidigt som exportmarknadstillväxten sannolikt blir lägre när de globala värdekedjorna blir mindre betydelsefulla.

Trenderna med en allt mer utbredd handel i globala värdekedjor kan ha dämpat inflationstrycket mellan 1990 och 2008. Men sedan krisåren har deltagandet i globala värdekedjor minskat samtidigt som inflationen fortsatt att vara förhållandevis låg. Det innebär att dessa faktorer inte kan vara en huvudförklaring till att inflationen utvecklats svagt under senare år.

– Att utrikeshandeln dämpats är oroande för svensk ekonomi. Hushållen har gynnats av god tillgång till globalt producerade varor och tjänster till hög kvalitet och låga priser, skriver Erik Frohm. 

– Företagen har kunnat expandera sin verksamhet tack vare ökad efterfrågan från omvärlden och har dragit nytta av specialiseringen av arbetsuppgifter i de globala värdekedjorna. En återgång till en världsekonomi som är mindre öppen skulle sannolikt innebära stora omställningar och negativa effekter för välfärden, för såväl svenskar som människor i vår omvärld.