Dagens Porsche

Bilen stod parkerad på Östermalm i Stockholm strax före påsk.

Enligt Transportstyrelsen är det en Porsche 970 uttagen den 22 januari 2010.

Då såldes den av Volkswagen-återförsäljaren Din Bil AB i Hammarby söder om Stockholm. Porsche ägs ju numera av Volkswagen.

970 är Porsches fabriksbeteckning för bilmärkets nya fyradörrarsmodell Panamera som började tillverkas våren 2009 i staden Leipzig i det forna Östtyskland.

Realtid.se får tag på Porsches Sverigechef Bosse Janson.

Hur många Porsche-bilar säljs det i Sverige per år?

– Totalt såldes det som flest Porschebilar år 2007; 503 stycken.

– 2008 såldes det 402 stycken, och 2009 såldes det 311 stycken.

– Med andra ord följer vi marknadens utveckling ganska precis.

– Under 2010 tror vi att strax över 400 bilar är rimligt.

Vad är det för marknadsandel?

– Det är en marknadsandel på 0,15 procent av marknaden, men vi har i våra målsättningar högre siffror kommande år.

– Vi tror och känner att vi med de nya Porsche-modellerna som lanseras kommer att nå mer än 400 bilar under 2010.

Vilka modeller är det?

– Panamera V6, nya Cayenne och 911 Turbo, 911 Turbo S, GT3 RS och Boxster Spyder.

När började Porsche Panamera säljas i Sverige?

– Lanseringshelgen i Sveriges fem Porsche Centers var 12-13:e september 2009.

Hur många Porsche Panamera har ni sålt hittills i Sverige?

– Hittills har vi ordertecknat lite fler än 80 stycken Panameror.

– Nu lanserar vi Panamera V6 med en aggressiv prissättning på 799.000 kronor i slutet av maj, vilket vi tror kommer att öka försäljningstakten ytterligare.

Hur verkar intresset hos kunderna vara för Panamera hittills?

– Mycket stort!

Varför tror du?

– För oss är detta ett helt nytt segment att konkurrera i.

– Många kunder vill ha en fyrsitsig Porsche som inte gör avkall på de sportiga köregenskaperna som märket står för.

– Alla Sveriges motorjournalister har varit väldigt positiva till produkten.

– Bilen är trots sin storlek otroligt kul att köra aktivt.

Vilka varianter av Panamera finns det?

– Panamera, Panamera 4, Panamera 2S, Panamera 4S, Panamera Turbo

Vad skiljer dem åt?

– Panamera och Panamera 4 har en sexcylindrig motor på 300 hästkrafter där Panamera 4 har fyrhjulsdrift.

– Panamera 2S har en 4,8 liters V8 motor på 400 hästkrafter.

– Panamera 4S har samma 400-hästarsmotor, men även Porsches dubbelkopplingslåda PDK och fyrhjulsdrift.

– Panamera Turbo har en turboöverladdad 4,8 liters V8 på hela 500 hk.

Vad är det som är speciellt med Panamera anser du?

– Att vi nu kan erbjuda en fyrsitsig sportig GT-bil.

– Den är trots sin storlek otroligt körglad och sportig samtidigt som man kan åka fyra personer.

– Den är trots de stora och kraftfulla motorerna otroligt bensinsnål.

– Jag körde nyss en Panamera 4S upp till Stockholm från Jönköping på 0,84 liter per mil.

Vad för typ av kund passar Panamera för?

– Till exempel för en kund som gärna tar med sig familjen och vill köra aktivt – gärna långa sträckor.

Varför ska man köpa en Panamera helt enkelt?

– Fantastisk kombination mellan sportig och rymlig – en bra GT-vagn helt enkelt.

– Bagageluckan är av kombikupé-typ vilket gör att bilen är enkel att packa, till skillnad från många konkurrenter som bara har en sedanlucka.

Vad är priset för en Panamera?

– Från 799.000 kronor (för Panamera V6) och uppåt.

Vad kostar Panamera Turbo?

– 1.595.000 kronor.

Vad har den för prestanda?

– Den gör 0-100 kilometer i timmen på 4,0 sekunder.

– I Teknikens Världs test blev det 3,8 sekunder

– Toppfarten ligger på 303 kilometer i timmen.

Vad finns det för skäl att just välja den varianten?

– Prestanda och mycket bra utrustningsnivå redan från början.

Har du själv provkört Porsche Panamera Turbo? Hur är den att köra?

– Jag har haft tillfälle att köra den på is, snö och asfalt.

– Den känns som en lite större 911 – sportig trots sin storlek.

– Massor av kraft som är lättkontrollerad via den intelligenta fyrhjulsdriften.

– Den är väldigt kursstabil även upp mot toppfarten på 303 km/t.

Vilka jämförbara konkurrentbilar finns det till Porsche Panamera?

– Vi ser Mercedes S-klass, BMW 7-serie, Maserati Quattroporte, Aston Martin Rapide och Lexus LS som konkurrenter.

Fördelar och nackdelar med dem jämfört med Panamera?

– Alla våra konkurrenter är mycket kompetenta bilar.

– Panameran är tillverkad för att klara både bankörning och daglig körning.

– Den är verkligen förarens bil.

– Bilen har superkvalitet och känns som att den är svarvad ur ett stycke metall.

– Inredningen är unik.

Hur kan Aston Martin Rapide jämföras med Porsche Panamera?

– Båda är fyradörrars prestandabilar med snygg design.

– Jag har dock inte haft möjlighet att provköra Rapiden ännu.

Hur stor årsförsäljning siktar ni på att komma upp till i Sverige med Panamera?

– Vi hade ett årsmål att nå 50 bilar innan vi lanserade bilen.

– Nu är årsmålet snarare upp emot 100 bilar.

När ska ni nå det?

– Från och med i slutet av maj när vi lanserar Panamera V6.

Hur stor är årsförsäljningen av bilar inom samma nisch i Sverige?

– Cirka 960 bilar i det så kallade D-segmentet.

Vilka bilar är det?

– BMW 7-serie, Audi A8, Mercedes S-klass, Lexus LS.

Just det här exemplaret som stod parkerat är en Porsche Panamera Turbo, och enligt Transportstyrelsen är den registrerad på en Carl Håkan Johansson.

Han fyllde 55 år i februari och är gift med Eva Anette Johansson som fyllde 56 i augusti.

De bor i lägenhet
på Östermalm i Stockholm.

Enligt Syna.se äger Carl Håkan även hälften av en villa taxerad till 8,3 miljoner kronor i Västerled utanför Stockholm, och ett sommarhus taxerat till 3,4 miljoner kronor i Marstrand på Västkusten.

Hans inkomst av tjänst uppgick till 3,3 miljoner kronor för 2007 och 3,4 miljoner kronor för 2008.

Det innebär att hans månadslön steg från 276.000 kronor till 282.000.

Inkomsten av kapital var dock flera gånger större och uppgick till 12,8 miljoner kronor för 2007 och 11,4 miljoner kronor för 2008.

Syna.se uppger att Carl Håkan har tre företagsuppdrag:

• styrelseledamot i Volvo Technology Transfer AB

• styrelseordförande i Priority Aero Maintenance (Sweden) AB

• styrelseledamot i Stena Adactum AB

Realtid.se ringer upp Mårten Wikforss som är presschef för det börsnoterade AB Volvo som främst gör lastbilar (ej personbils-Volvo som nu har sålts till kinesiska Geely).

Känner du till ett bolag som heter Volvo Technology Transfer (VTT)?

– Oh ja, säger Wikforss.

– Det är ett bolag vi har i koncernen som gör investeringar i saker och ting som är av intresse för oss utan att det tillhör vår kärnaffär.

VTT har bland annat investerat i Piteå-baserade bolaget Chemrec som tillverkar bio-DME (dimetyl-eter). Det är en typ av miljövänligt bränsle.

– VTT har investerat i mycket annat också som i bolaget Powercell som gör bränsleceller i Göteborg.

Fouriertransform som är statens forsknings- och utvecklingsbolag för fordonsindustrin, är även delägare i Powercell.

En annan delägare i Powercell är saudiarabiska oljemiljardären Mohammed Al-Amoudi.

– Det är ”Preem-schejken” som via sitt bolag Midroc har investerat i Powercell.

VTT har även investerat i ett bolag som har utvecklat ett glas man kan stänga ute solljus med tack vare elektroniska strömmar.

– Det är för att minska den värme som uppstår i ett fordons kupé på grund av solen.

– Fordonstillverkare satsar oerhört mycket på att göra det möjligt att bli av med den solvärmen.

– Visst kan man ha luftkonditionering, men det är väldigt energikrävande.

– Då är det mycket bättre att stänga ute solljuset helt genom att sända lite svagström i fönsterglaset.

Syftet med VTT är alltså enligt Wikforss att stötta Volvo genom att bidra till att det utvecklas den typen av ”applikationer” som har med Volvos affär att göra utan att det tillhör kärnan.

– Man kan säga att VTT är en ”kuvös-verksamhet” för sådant som är tekniskt intressant men ligger i Volvos ”kringaffär” och inte i kärnaffären.

– Det är jättespännande det som händer i VTT.

– Det är ett kanonspännande bolag.

Hur mycket har VTT investerat? Hundratals miljoner? Eller kanske miljardbelopp?

– Det vet jag inte om jag kan säga.

– Tala med VTT:s vd Anders Brännström.

En Carl Håkan Johansson sitter tydligen i VTT:s styrelse. Vet du vem det är?

– Ingen aning.

– Fråga Anders. Han vet säkert det och pratar gärna om VTT.

Några dagar senare påträffas Brännström via telefon, och han berättar utförligt om VTT i en särskild intervju.

Realtid.se frågar även Brännström om han känner till Carl Håkan Johansson.

– Någon Carl Håkan Johansson känner jag inte till, men Håkan Johansson vet jag vem det är.

Brännström bekräftar att Johansson sitter i VTT:s styrelse.

– Han har varit finansdirektör för Volvo, och har senast varit på riskkapitalbolaget EQT.

– Han har lång erfarenhet från ”riskkapital-världen”.

Realtid.se kommer i kontakt med en källa.

– Håkan Johansson har haft en chefsposition på EQT, säger källan.

– Han jobbade på EQT ganska länge.

– Jag vet inte hur många år – tio år?

– Det var fram tills för ett eller två år sedan ungefär – fram tills för ett år sedan kanske.

– Först var han på EQT:s ”equity buy-out”-del.

– Han var den som bland annat jobbade med EQT:s köp av bolaget Dometic från Electrolux.

Dometic är ett svenskt bolag som tillverkar kylskåp över hela världen.

Det är tydligen inriktat på kylskåp för exempelvis båtar och husvagnar.

– I den positionen var Johansson ”partner”, säger källan.

– Sedan var han vd för EQT:s ”opportunity-fond”.

Det är den fond som jobbar med ”turn around”-investeringar, alltså dåliga företag som ska vändas.

– Det gjorde han i några år.

– Sedan slutade han på EQT.

– Han uppnådde väl en viss ålder då man slutar jobba som vanligt och börjar jobba lite mer med styrelseuppdrag.

– Och tidigare har ju Håkan Johansson varit finanschef för Volvo.

När var det? Typ på 80-talet?

– Ja, kanske.

I dagsläget är Johansson inte längre anställd på EQT och brukar inte vara där.

Han har inga direkta kopplingar kvar längre med EQT.

Däremot är han formellt sett fortfarande ”rådgivare” till EQT.

Det kan innebära många olika saker.

Det vanliga är att man tar en plats i olika styrelser i EQT-ägda bolag.

Som EQT-rådgivare kan man också vara involverad med att hjälpa till vid företagsköp och göra analyser.

Johansson sitter dock inte i dagsläget i styrelsen för några EQT-bolag, men det kan bli aktuellt i framtiden.

Och under den gångna veckan gick börsnoterade bolaget Artimplant ut med ett pressmeddelande om att Håkan Johansson föreslås bli styrelseledamot där.

Så här skrev nyhetsbyrån Direkt då:

”ARTIMPLANT: HÅKAN JOHANSSON FÖRESLÅS TILL STYRELSEN (Direkt)

2010-03-29 15:29

STOCKHOLM (Direkt) Håkan Johansson föreslås bli ny styrelsemedlem i Artimplant och Lennart Ribohn har avböjt omval.

Det framgår av kallelsen till Artimplants stämma den 4 maj.

Håkan Johansson är bland annat rådgivare åt EQT.”

Realtid.se får tag på Artimplants finanschef Lars-Johan Cederbrant.

Är Håkan Johansson föreslagen att börja i er styrelse?

– Det är riktigt, säger Cederbrant.

Det är ett förslag som Artimplants aktieägare ska rösta om på bolagets årsstämma den 4 maj.

Hur kommer det sig att Johansson föreslås bli invald i er styrelse?

– Vi har lagt ut ett motiverat yttrande från Artimplants valberedning på vår hemsida, säger Cederbrant.

– Där finns även en liten sammanfattning om Håkan Johansson; vad han har gjort i livet och vad han gör just nu.

Så här står det i yttrandet:

”Valberedningen har som underlag för sina förslag tagit del av en utvärdering som gjorts av styrelsen och bedömt i vilken grad styrelsen uppfyller de krav som kan komma att ställas med anledning av

bolagets aktuella situation och framtida inriktning.

Därvid har bland annat styrelsens storlek och sammansättning, vad avser till exempel branscherfarenhet och kompetens diskuterats.”

”Det är vidare valberedningens uppfattning att Håkan Johansson, med sin erfarenhet och kompetens, kommer att bli ett mycket bra tillskott och komplement till styrelsen.”

Om hans bakgrund står följande:

”Föreslagen till nyval som styrelseledamot

Håkan Johansson (1955)

• Civilekonom.

• Oberoende rådgivare och styrelseledamot samt rådgivare åt riskkapitalbolaget EQT.

• Tidigare Senior Partner på EQT, divisionschef för Electrolux Industrial Laundry Division och VD för Electrolux Wascator AB, ansvarig för bolagsfusioner och förvärv inom Electrolux, finansdirektör på Volvo Group samt ett antal positioner inom finans och investerarkommunikation på Volvo.

• Styrelseordförande i Priority Aero Maintenance AB och styrelseledamot i Stena Adactum och Volvo Technology Transfer.

• Anses som oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i Bolaget.

Innehav i Artimplant: B-aktier 0 Optioner 0”

Artimplant är värt drygt 100 miljoner kronor på Stockholmsbörsen vid gällande börskurs på knappt 2 kronor i skrivande stund.

Börskursen hade en topp på nästan 10 kronor i början av år 2006, men har därefter i princip bara åkt utförsbacke till en botten kring 1,30-1,40 kronor våren 2009.

Realtid.se träffade på ansedda aktieanalytikern Stefan Vikholm på konferensen Life Science-dagen i mars.

Då gav han uttryck för en viss besvikelse över de svenska börsnoterade forsknings- och utvecklingsbolagen inom läkemedelsbranschen och hälsovårdsbranschen i övrigt.

Vikholm nämnde Artimplant som ett av hans favoritbolag genom åren.

– Men även de har drabbats av förseningar i sin verksamhet.

Det handlar alltså om att det gått trögare än väntat för Artimplant att få sitt genombrott.

Realtid.se har frågat Artimplants finanschef Lars-Johan Cederbrant lite mer om bolaget:

Vad går er verksamhet ut på?

– Artimplant har utvecklat en ”biomaterial-plattform” och ett material som vi kallar Artelon, säger han.

– Baserat på den plattformen tar vi fram implantat som hjälper kroppen att självläka.

Artimplant har enligt Cederbrant tre produktkoncept:

1) Resurfacing: Att återskapa led-yta.

Har man ledbesvär för att det blivit brist på brosk i lederna, kan Artimplants produkter hjälpa kroppen att komma tillbaks genom att led-ytan återskapas.

2) Reinforcement: Att stärka mjukvävnad.

Det är Artimplant-produkter som syftar till att stärka framför allt senor och ligament.

Än så länge är produkterna fokuserade på de stora senorna i skuldran (skuldrans ”rotator-puff”), samt hälsenor.

Produkterna kan användas för många olika senor, men det är de två största senkategorierna som produkterna används för hittills.

3) Replenishment: Att ”fylla på volym”.

Det har att göra med ställen där man saknar vävnadsvolym – mjukvävnad eller benvävnad.

Här används Artimplants produkter hittills i två områden i munnen.

Det är tandläkarna som hanterar de produkterna.

Ett syfte är att bygga upp mjukvävnad.

Det är av kosmetiska skäl, eftersom tandköttet ser platt ut om man har tappat en tand – även om man opererar in en konstgjord tand.

Då läggs Artimplants produkt in under tandköttet, för att det ska se likadant ut som förut.

Det andra användningsområdet inom replenishment är också i munhålan för att ”bygga ben” i överkäken.

– Ska man montera in en konstgjord tand men inte har tillräckligt med ben att skruva fast tanden i, så kan man bygga upp ben med vårt material, säger Cederbrant.

– Då bildas sedan riktigt ben där efterhand hoppas vi.

Det är en applikation av Artimplants material som är under utveckling.

Men även om det kan låta spännande, så har Artimplant visat stora förluster.

År 2008 blev resultatet efter skatt -23 miljoner kronor, och år 2009 blev det -19 miljoner.

Är tanken att Håkan Johansson nu ska komma in i er styrelse och fixa det?

– Johansson är utsedd utifrån det perspektivet att vår tidigare styrelseledamot Lennart Ribohn har avböjt omval.

– Och Ribohn har en viss kompetens medan Johansson har en annan.

– På vissa områden ersätts Ribohn av Johansson.

– Men det är något som du får fråga vår valberedning om.

– Det är de som förslår styrelseledamöterna baserat på sina överläggningar.

Vem är huvudägare i Artimplant?

– Det har vi ingen riktigt tydlig.

– Den största aktieägaren är i dagsläget en amerikan som heter John Arnold.

– Tillsammans med sin hustru äger han lite drygt 8 procent av Artimplant.

John Arnold är ledamot i valberedningen men sitter inte själv i styrelsen.

Var det Arnold som föreslog Johansson till styrelsen?

– Det där är frågor som valberedningen går igenom på sina möten, och kommer fram till vilken kandidat som är bäst lämpad.

– Det kan du fråga Artimplants styrelseordförande Ingemar Kihlström om.

Vad beror Artimplants stora förluster på? Är bolaget i kris?

– Ser man tillbaka på den senaste femårsperioden, så har vi som utvecklingsbolag börjat få fotfäste med vårt första produktkoncept på marknaden, säger Cederbrant.

– Utifrån den basen jobbar vi nu med att utveckla vår säljorganisation, och se till att få upp ett ”momentum” och en tillväxt i försäljningen.

– För år 2010 är vårt mål att försöka uppnå ett positivt kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet.

Det positiva kassaflödet avser inte helåret 2010, utan kassaflödet per månad där målsättningen är att uppnå positiva månadsvisa kassaflöden mot slutet av 2010.

Drabbades ni av finanskrisen i fjol?

– Nej, vi bedömer att vi har haft en väldigt liten påverkan av finanskrisen vad gäller vår verksamhet, säger Cederbrant.

– För oss är viktigare faktorer för vår utveckling att lansera våra produkter och jobba med att få upprepningsorder från kunderna.

Berodde förlusten 2009 därmed på att ni hade lägre intäkter än väntat?

– Nej, intäktsnivån i fjol hamnade på den nivå vi räknat med; att minst uppnå en fördubbling jämfört med 2008.

Artimplant hade intäkter på 12 miljoner kronor år 2008, och det ökade till 24 miljoner år 2009.

Uppstod förlusten därmed för att ni har stora kostnader i ett uppbyggnads-skede?

– Vi har valt att jobba parallellt med att ”bygga marknad” och samtidigt fortsätta med att utveckla nya produktområden.

– Det innebär att vi fortsätter investera i framför allt vår utvecklings-verksamhet.

– En väsentlig del av våra kostnader går till forskning och utveckling.

Artimplants styrelse består av fem personer, varav Johansson är den enda nytillkommande styrelseledamoten i år.

Väntar en kommande skördetid nu för Artimplant, eller krävs det aktiva insatser av styrelsen för att hjälpa till med att få ordning på bolaget?

– Vi har ju vårt finansiella mål för i år som jag har nämnt.

– Sedan hur styrelsen och ledningen interagerar – det är klart att alla är engagerade.

– Men jag tycker inte att jag kan svara på den frågan egentligen, säger Cederbrant.

Han hänvisar till Artimplants styrelseordförande Ingemar Kihlström som svarar i telefon.

Vilken är bakgrunden till att Johansson nu föreslås bli ny styrelseledamot hos er?

– Vi behövde en person som har finansiella kunskaper efter att Lennart Ribohn nu har avböjt omval, säger Kihlström.

Johansson har en sådan finansiell bakgrund?

– Ja, han har en gedigen finansiell kunskap och erfarenhet.

– Och nu har Artimplants valberedning föreslagit honom till styrelsen.

Någon rekryteringsfirma har inte anlitats av valberedningen för att sålla fram en kandidat som Johansson.

– Han var ett förslag som kom in till valberedningen.

Vem som helst kan föreslå styrelseledamöter till ett bolags valberedning.

Man kan till och med föreslå sig själv.

– Javisst, men så var det inte här, säger Kihlström.

Vem var det som föreslog Johansson här?

– Det vet jag inte.

Går det att få reda på?

– Jag tror inte att det är ”publik” information.

Sitter du själv i valberedningen?

– Jag är adjungerad ledamot, men jag sitter inte i den.

Har du själv träffat Johansson?

– Ja.

Känner ni varandra sedan tidigare?

– Vi har träffats tidigare.

– Vi har haft en del yrkesmässig kontakt, och har träffats.

Hur är Johansson som person?

– Det är nog inte jag rätt person att bedöma.

– Men professionellt har han mycket erfarenhet vad gäller finansiella transaktionsfrågor, genom sin bakgrund på EQT.

Kan det tänkas att sådana frågor kommer upp i styrelsen?

– Det finns alltid finansiella frågor i bolag.

– Den här finansiella biten är ett kompetensområde som enligt min uppfattning bör finnas i en styrelse.

– Tidigare hade vi Lennart Ribohn som varit finansdirektör för Electrolux.

– Och nu kommer stämman den 4 maj att förhoppningsvis ersätta en kompetent och finansiellt kunnig person med en annan.

Är behov av ytterligare kapitaltillskott från aktieägarna en finansiell fråga som kan bli aktuell i Artimplant?

– Det kan jag inte kommentera.

– Och nu är det så nära inpå bolagsstämman.

– Jag kan inte kommentera det.

– Vi har skickat ut en kallelse där vi tar upp de ärenden vi ska behandla på stämman.

Eller kan Johanssons kompetens komma till nytta om något annat bolag vill köpa hela Artimplant?

– Det kan jag inte heller kommentera.

– Det går inte att uttala sig om hypotetiska och spekulativa frågor hit och dit.

Men rent generellt, kan kapitaltillskott eller uppköp vara den typen av frågor som en finansiellt kunnig person som Johansson kan bli till nytta för i er styrelse?

– Inga kommentarer.

Brittiska riskkapitalbolaget Bridgepoint visar sig ha en person i Stockholm knuten till sig som heter Håkan Johansson.

Kan det vara samma Håkan Johansson som varit på EQT, som nu har gått över till Bridgepoint?

Bridgepoints Nordenchef Mikael Lövgren hör av sig via mejl:

”Ursäkta sent svar. Är som vanligt på resande fot.

Nej, det är inte samma Håkan Johansson.

’Vår’ Håkan har varit
på Bridgepoint i sex år och innan dess på en investment bank.

Hälsningar

Mikael”

Realtid.se söker ”EQT-Håkan” Johansson via exempelvis Artimplant.

På Handelshögskolan i Göteborgs hemsida finns Johansson med bland andra kända finansnamn i högskolans ”Centre for Finance Advisory Board”.

I en artikel i Affärsvärlden från år 2005 med rubriken ”Alkemisterna på EQT” nämns Håkan Johansson som en av nyckelpersonerna inom EQT.

Så här skriver tidningen om honom:

”HÅKAN JOHANSSON. Född 1955, ekonom från Göteborgs universitet, senior partner, kom till EQT 1999. Bakgrund; på finanssidan i Volvo, bland annat som controller, och inom Electrolux, bland annat som chef för fusioner & förvärv. Är bland annat ansvarig för Findus och Dometic.”

Dometic som Johansson alltså ansvarade för, köptes av EQT år 2001 för 6,5 miljarder kronor och det blev sedan ett klipp eftersom bolaget såldes vidare för 10 miljarder kronor skriver AV.

Så här sa Johansson enligt ett pressmeddelande från EQT när Dometic såldes år 2005 av fonden EQT III, bara fyra år efter köpet:

– Dometic har fortsatt stora utvecklingsmöjligheter, men vi har genomfört den utvecklingsplan vi hade vid förvärvet och fonden har en begränsad investeringsperiod. Därför är det dags för en ny ägare.

Frysmatföretaget Findus som Johansson också tydligen hade hand om, blev dock ett problembarn enligt AV.

I en artikel från fackföreningen Livsmedelsarbetareförbundets tidning Mål & Medel får EQT utstå hård kritik för hur Findus sköttes.

Där står det att de fackliga representanterna ”fick en skrämmande inblick i hur EQT:s hänsynslösa jakt på snabb vinst genom vidareförsäljning kombinerades med vanskötsel av företaget.”

– Att ha EQT som ägare var en katastrof, säger Tommy Andersson enligt tidningen.

Han var ordförande för Livsklubben på Findus.

– Det höll på att gå käpprätt åt helvete.

– När det var som värst var det osäkert om det fanns några pengar till löner.

För att få EQT att öppna ögonen gjorde facket allt för att förmå EQT-representanter att komma ner från Stockholm till Findus i Bjuv i Skåne och ta en diskussion.

– Vi försökte i tre och ett halvt år, men EQT ville inte lyssna på oss, säger Andersson till Mål & Medel.

– Jag vet inte hur många gånger jag ringde Håkan Johansson som representerade EQT i Findus bolagsstyrelse.

– Till slut lyckades vi övertala honom att resa ner till oss i Bjuv.

– Svaret vi fick, när han kom var att vi inte hade tillräckligt brett perspektiv. Vi var alltför lokalt förankrade.

En läsare hör av sig i efterhand och tipsar om personkopplingen mellan Håkan Johansson och Artimplants vd Hans Rosén.

Så här säger Rosén i en intervju på Redeye.se:

”Jag är fortsatt aktiv i styrelsen i några av de bolag jag tidigare startat, exempelvis Vivolux AB som arbetar med utveckling av cancerläkemedel och Ottonova AB som tagit fram en motor för biogasdrift, där Volvo AB via sitt riskkapitalbolag, VTT, är delägare.”