Chipsdrottning siktar vidare

– Chips har fått oförtjänt dåligt rykte, säger Signhild Arnegård Hansens när hon får frågan om ”nyttigheten” hos den produkt hon säljer.

– Det är bra råmaterial med potatis och naturlig olja. Visst innehåller chips fett, men å andra sidan är det väl inte tänkt att man ska äta chips varje dag.

Tillsammans med övriga familjemedlemmar driver Signhild Arnegård Hansen sedan 1992 familjeföretaget Svenska Lantchips AB. Själva idén föddes i Nordamerika. Under en arbetsresa i Kanada fattade Signhild och hennes man tycke för en speciell sorts chips, och tänkte att det kunde bli en bra nischprodukt i Sverige.

På anläggningen i Södertälje, som idag har omkring 20 anställda, tillverkas chips för hela den europeiska marknaden. Tillverkningen för den nordamerikanska marknaden sker i ett systerföretag på plats i USA. Ett systerföretag i Japan är också på gång.

– Vår produkt är väldigt konjunkturokänslig så därför har vi kunnat öka kontinuerligt sedan starten och inte tappat när konjunkturen varit svag, förklarar Hansen.

Under 2006 uppgick försäljningen till 60 miljoner kronor, vilket var en ökning med 25 procent från föregående år. Omkring 70 procent av försäljningen går på export. I volym räknat uppgår produktionen till 1.000 ton chips per år.

Vissa tillfälliga tapp har dock noterats. Ett var 2002, då utvecklingen var svag.

– Vi drabbades av larmet om att akrylamid, som finns i bland annat chips, var cancerframkallande, berättar hon.

Men varningarna blev med tiden nedtonade då de ansågs som överdrivna, och nedgången blev kortvarig.

Vad är det då som gör Svenska Lantchips till en unik produkt?

– Det är något av en originalprodukt. Vi använde så lite tillsatser som möjligt. Dessutom har vi ett något annorlunda förpackningskoncept, säger Hansen, och syftar på papperspåsarna som chipsen säljs i.

Även om chips är konjunkturokänsliga – vi gillar uppenbarligen snacks även när tiderna är sämre – så finns det toppar och dalar under året.

– Fast den enda egentliga svaga perioden under året är början av december fram till jul. Chips ingår ju inte på julbordet. Men det vänder uppåt redan till nyårshelgen, säger Hansen.

Och OS och fotbolls-VM…?

– Nej, det är inga toppar för oss. De andra större tillverkarna har stora kampanjer då, men där kan vi inte hänga med.

Överhuvudtaget är marknadsföringen för Svenska Lantchips väldigt begränsad. Reklamen är näst intill obefintlig.

– Vår reklam är enligt mun-mot-mun-metoden, säger Hansen.

Med det finns ett samarbete med SOS-Barnbyar. Deras logo finns på förpackningen, och en viss summa från priset går till barnbyarna.

Några nyheter på gång?

– Ja, vi har nyligen introducerat morotschips. Och sedan en tid tillbaka finns äppelchips, som görs av torkade äpplen, säger Hansen.

Att Svenska Lantchips har alternativa produkter kan ses som ett sätt att minska risken och beroendet av en produkt, framförallt om denna produkt inte är helt okontroversiell. Det pågår något av en kampanj mot fettrika produkter, som i förlängningen kan slå mot chipsförsäljningen.

– Fast det där går ju i vågor, och just nu handlar det mest om att man ska vara försiktig med socker, säger Hansen, som ändå framhäver att de tittar på alternativen.

En annan ny satsning som är på gång är att börja producera ekologiskt tillverkade chips för den amerikanska marknaden, berättar Hansen.

Några planer på att bredda ägandet av företaget finns inte för tillfället, och åtminstone tills vidare kvarstår därmed familjen Hansen – Signhild själv, som numera är styrelseordförande, hennes man och bror, som är vd – som bolagets enda ägare.

Sedan 2003 är Signhild Arnegård Hansen dessutom vice ordförande i Svenskt Näringsliv, och därmed också representant för företag och företagande i ett bredare perspektiv. Av naturliga skäl är det främst småföretagsfrågor som hon vurmar allra mest för.

Och även om Svenskt Näringsliv synts mycket i media under senare tid så tycker Hansen att de kunde vara än mer tydliga och offensiva i vissa frågor. Framförallt tycker hon att de bättre kunde lyfta fram det nödvändig i att förenkla regelsystemet för mindre företag. Att reformera arbetsrätten är en annan viktig fråga.

– Det handlar inte om att avskaffa tryggheten, utan det handlar om att skapa en ny form av trygghet. Dagens regler gör det svårare för inte minst ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, och det missgynnar de som har jobb men som skulle vilja byta till ett annat, säger Hansen.

Även om Hansen tycker att den nya regeringen är för passiv inom detta område så är det inom ett annat som hon är än mer negativt inställd till regeringens hållning.

– Dagens konfliktregler på arbetsmarknaden är oproportionerliga, och bygger på uppfattningen att arbetsgivaren alltid är den starkare parten. Så är det inte längre, och då borde reglerna ändras, säger Hansen, som inte drar sig för att beteckna det som facket gjorde mot salladsbaren i Göteborg som ”maffiametoder”.

– När regeringen säger att de inte vill lagstifta utan skjuter det vidare till arbetsmarknadens parter så innebär det att de inte ser den här obalansen. Ja, i det här fallet är vi besvikna, säger Hansen.

Det spekuleras i att du blir Svensk Näringslivs näste ordförande efter Michael Treschow, som avgår senare i vår. Kommentar?

– Mitt svar ska jag ge till valberedningen, förutsatt jag får frågan.