Realtid

Carneo laddar för storköp

Carneo är, enligt vd Christoffer Folkebo, den enda fristående aktören i Norden som har kapacitet att potentiellt göra upp med någon av de stora bankerna eller försäkringsbolagen. Foto: Olof Swahnberg.
Carneo är, enligt vd Christoffer Folkebo, den enda fristående aktören i Norden som har kapacitet att potentiellt göra upp med någon av de stora bankerna eller försäkringsbolagen. Foto: Olof Swahnberg.
Olof Swahnberg
Uppdaterad: 22 okt. 2019Publicerad: 22 okt. 2019

Carneo vill köpa minst ett kapitalförvaltningsbolag som idag ägs av någon av de största nordiska bankerna eller försäkringsbolagen. 

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

– Jag ger det 50/50 sannolikhet att vi inom fem år har lyckats förvärva kapitalförvaltningsgrenen från någon nordisk bank eller försäkringsbolag, säger Carneos vd Christoffer Folkebo i en intervju med Realtid. 

Altor-ägda Carneo beskriver sig som den största fristående kapitalförvaltaren i Norden efter de stora bankerna och försäkringsbolagen. Tyngdpunkten ligger i Sverige och Danmark och Carneo vill med sin nordiska vision bli större även i Norge och Finland.

Carneo har ett förvaltat kapital på cirka 270-280 miljarder kronor, men stordriftsfördelar gör att Carneo vill komma upp i åtminstone 500 miljarder kronor i förvaltat kapital.

Ett sätt att växa snabbt skulle vara att köpa en av de största kapitalförvaltarorganisationerna i något av de fyra nordiska länderna, där det i princip finns fyra stora banker och försäkringsbolag i varje land. 

Carneo är, enligt Folkebo, den enda fristående aktören i Norden idag som har kapacitet att potentiellt göra upp med någon av de stora bankerna eller försäkringsbolagen. 

– Det ska bli jättespännande att se hur exempelvis Swedbank tänker framåt, även SEB och försäkringsbolagen som SPP har egna fondbolag och kapitalförvaltningar. Vi är klart intresserade av att se om vi kan hitta en lösning med någon av dessa där man överlåter hela eller delar av sin kapitalförvaltning till oss och sedan kan man ingå ett delägarskap eller någon form av samarbetsavtal framåt för att säkerställa att man har tillgång till den produktpalett man behöver, säger Christoffer Folkebo. 

Tror du det kommer finnas möjlighet till köp av exempelvis Robur?
– Efter penningtvättsfrågor och så vidare kan man konstatera att många av de här stora konstruktionerna behöver komma upp med en ny story. Vi får se vilka det blir, säger Christoffer Folkebo och tillägger:

– Det är inte omöjligt att någon av dem kanske vill röra sig uppåt i näringskedjan, någon kanske går tillbaka till sina rötter och blir mer folkrörelseorienterad. Det kan finnas aspekter där kapitalförvaltning kulturellt är ganska skilt från bankens eller försäkringsbolagets genuina del.

ANNONS

För ni diskussioner med någon av de svenska storbankerna eller försäkringsbolagen om deras kapitalförvaltningsenheter?
– De är relativt hårt uppvaktade av internationella investmentbanker och jag kan inte kommentera om sådana samtal pågår. Men vi vill att de här bolagen ska veta att vi bygger en kapitalförvaltningsgrupp som ska vara ett alternativ för dem när de känner att det stämmer med deras strategi, säger Christoffer Folkebo.  

– Bollen ligger hos bankerna och försäkringsbolagen att med sina nya ledningar och i sina styrelserum lista ut vad de ska specialisera sig på, tillägger han.

De stora nordiska bankerna och försäkringsbolagen står för runt 75 procent av marknaden i stort sett i alla nordiska länder. Ett viktigt skäl för att sälja sina kapitalförvaltarbolag kan vara att skapa aktieägarvärde. Christoffer Folkebo bedömer att vinstmultiplar för större kapitalförvaltare i Norden ligger på tio till tolv, vilket är klart mer än vad den övriga bankverksamheten värderas till. 

– I kölvattnet av penningtvättsproblem och andra utmaningar kan vi se att multiplarna på kärnbankerna håller på att bli väldigt låga, säger Christoffer Folkebo. 

Internationellt har flera stora kapitalförvaltningsorganisationer avknoppats. Deutsche Bank har knoppat av och börsnoterat sin kapitalförvalningsenhet DWS. I Frankrike har Amundi bildats genom att Crédit Agricole och Société Générale slog ihop sina kapitalförvaltningsorganisationer och börsnoterade bolaget. Christoffer Folkebo beskriver Carneo som en kapitalförvaltningsgrupp med flera olika varumärken, där de största idag är Carnegie Fonder och C Worldwide, som gör det möjligt med delägarskap och entreprenörskap. Koncernnivån möjliggör också stöd inom en mängd olika områden som produktinnovation, distribution, risk och compliance, administrativ hjälp av olika slag, förvärv och kompetens i styrelsefrågor. 

Finns det någon internationell förebild för Carneo?
– Vi har inte hittat någon som är exakt det vi vill vara. Vår vision är att bygga framtidens kapitalförvaltningsgrupp. Missionen är att erbjuda kunderna högkvalitativa, moderna, hållbara kapitalförvaltningslösningar av högklassiga dotterbolag som gynnas av entreprenörskap och stordriftsfördelar. 

Carneos koncernnivå tillhandahåller också erbjudande inom alternativa investeringar, såsom i riskkapitalbolag. Dessutom lägger Carneo mycket resurser på att bygga verktyg och kunskap för att hjälpa kunder att bygga effektiva portföljer, som Folkebo ser en ökad efterfrågan på. 

– Vi har idag ett team på fyra personer. Jag skulle vilja att vi är tio till fjorton personer på nordisk basis. Där är vi väldigt intresserade att rekrytera de främsta talangerna som vill vara med och ta branschen från produkt till portföljkonstruktion, säger Christoffer Folkebo. 

ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Olof Swahnberg
Olof Swahnberg
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]