Carlyle trotsar marknadens lagar

Mytomspunna private equity-jätten Carlyle Group väntas bli klar för en notering på Nasdaq-börsen någon gång de kommande månaderna.

Bolagets fonder har närmare 160 miljarder dollar i bokförda tillgångar. I Sverige är Carlyle mest känt som en av de tidigare ägarna till Comhem (försäljningen blev klar i juli förra året precis innan marknaden frös till is).

Men det där med marknadsläget verkar inte direkt oroa Carlyles topptrio bestående av ordföranden Daniel A. D’Aniello och de två vd:arna William E. Conway och David M. Rubenstein som tillsammans grundade Carlyle 1987.

Bara en sådan sak som att de tog beslutet om att gå till börsen mitt under fjolårets mest skakiga period. I början av september kablades noteringsbeskedet ut samtidigt som marknadens övriga aktörer kastades av och an på den skakiga börsen.

Och Carlyle tänker uppenbarligen fortsätta trotsa marknadens lagar och spelregler.

Nyligen offentliggjorde bolaget en uppdaterad version av utkastet till prospekt.

Där kan man läsa att topptrion i bolaget har en årlig grundlön på modesta 275.000 dollar vardera.

Till det kom en nätt liten vinstdelning för 2011 på 134 miljoner dollar – till var och en av grundarna.

Men ersättningsnivåerna är inte det enda som sticker ut i prospektet.

Dealbook-kolumnisten och professorn Steven M. Davidoff beskriver i en kommentar Carlyle Groups syn på corporate governance som en ”mardröm” och den ”mest aktieägarovänliga någonsin”.

Det har sina orsaker.

Carlyle Group är strukturerat som ett så kallat limited partnership enligt amerikansk lag. Därmed anser sig bolaget har rätt till en rad undantag från normala regler för ägarstyrning och skydd för minoritetsägare.

Ett par exempel:

• Bolaget behöver inte hålla någon årsstämma.

• Grundarna och toppcheferna har full kontroll över val av styrelseledamöter.

• Styrelsen behöver inte ha en majoritet oberoende ledamöter.

• Det behövs inga styrelsekommittéer med oberoende ledamöter som övervakar ersättningsfrågor och liknande.

Men det besked som framför allt rört upp känslor är att Carlyle Group vill begränsa sina framtida aktieägares rätt att stämma styrelse och ledning.

Det personliga ansvaret görs mycket begränsat genom olika förutbestämda avtalsskrivningar.

Carlyle skriver i prospektet att alla kommande ägare avsäger sig sina rättigheter att driva talan i allmän domstol mot bolaget och dess företrädare. Carlyle vill framför allt göra sig immunt mot gruppstämningar, så kallade class actions.

Den enda möjligheten att driva en process mot bolaget är att starta en privat skiljedomsprocess, som dessutom ska ske utan omvärldens insyn eller ens vetskap, enligt prospektet.

I USA diskuterar just nu forskare, advokater och corporate governance-experter om Carlyle kommer att lyckas med sina planer. Rätten att utkräva ansvar från ett noterat bolag är en grundbult i den federala lagstiftningen som rör aktiemarknaden.

Bloomberg har hittat ett exempel från 1990 där Securities and exchange commission (SEC) stoppade ett liknande skiljedomskrav. Många bedömare anser att SEC skulle skapa stora problem på marknaden om Carlyles prospekt släpps igenom i nuvarande skick.

Andra, inklusive Carlyle och dess rådgivare, anser att bolaget har på fötterna för sina extrema krav.

Steven M. Davidoffs analys är att aktiemarknaden, där många aktörer hoppar på noteringserbjudanden för att snabbt sälja sina aktier, kanske trots allt är med på noterna. Vinstsuget går helt enkelt före långsiktiga frågor som minoritetsskydd.

Det skulle i så fall markera en milstolpe i börshistorien.

Tio år efter införandet av Sarbanes-Oxley-lagstiftningen, som kom i kölvattnet av bolagsskandalerna kring millenniet och som inledde ett decennium av hårdare krav och regler för börsbolag, är Carlyle Group kanske på väg att vända tillbaka börsklockan.

Med tanke på den extrema press som finansindustrin befinner sig under just nu borde det inte vara möjligt. Men Carlyle verkar som sagt inte riktigt behöva bry sig om marknadens lagar.

Den enkla frågan blir i det perspektivet varför bolaget ens behöver gå till börsen?