Brittiska riskkapitalister bakom ny juridikanalys

Lexino tillhandahålls digitalt det vill säga via internet på Karnovs hemsida www.karnovgroup.se. För att kunna ta del av Lexino krävs att man har abonnemang (”licens”) för tjänsten.

Det bakomliggande förlaget Karnov Group ägs av brittiska bolaget GMT Communications som i sin tur ägs av en grupp finansmän i Storbritannien, bland annat tysken Stefan Franssen som blivit brittisk medborgare. Han är en av huvuddelägarna i GMT Communications.

Karnov är från början ett danskt förlag som senare har expanderat till Sverige. Det startades av advokaten Magnus Karnov som började ge ut lagsamlingar i Danmark med små kommentarer eftersom Danmark inte hade någon lagbok. Det växte och blev senare en ”institution” i landet.

1994 togs nästa steg med idén att göra något liknande i Sverige där den första Karnov-boken publicerades 1996.

Just namnet Lexino är påhittat av Karnov Group med anspelning på det latinska ordet ”lex” som betyder lag.

Utöver tjänsten Lexino så är tjänsten ”Karnov” förlagets huvudverksamhet. Karnov-tjänsten utgörs av kommentarer till lagstiftningen och tillhandahålls även via internet. Den tjänsten har funnits i drygt 15 år. Alla viktigare svenska lagar finns där kommenterade av olika jurister.

– Lexino är en vidareutveckling av Karnov-tjänsten. Med Lexino får man rättsanalyser där praktiskt verksamma jurister kan finna lösningar på problem man kan möta då man tillämpar lagar, säger Anders Eriksson på Karnov Group.

Som han beskriver det ger själva Karnov-tjänsten en allmän bakgrund till lagen för de som vill veta lite allmänt om vad en lag innebär.

– Men med hjälp av Lexino ska man kunna lösa praktiska problem som jurister stöter på i sin verksamhet. Det är djupanalyser om vad en viss lagparagraf kan medföra, säger Eriksson.

Ska man tolka det som att Karnov är era juristers kommentarer till lagarna medan Lexino är juristernas kommentarer till rättsfall?

– Lexino kan handla om rättsfall men även andra praktiska problem då man ska tillämpa lagen. Det kan gälla olösta frågor som aldrig har lösts av domstolar men försöker klargöras av våra jurister.

Det är i stort sett samma jurister som skriver texter för Karnov-tjänsten som för Lexino.

– Några av de som skriver kommentarer i Karnov-tjänsten orkar av åldersskäl inte med att även skriva texter för Lexino eftersom det kräver betydligt mer arbete. Därför har vi tagit in en yngre kraft som komplement för Lexino, säger Eriksson.

Och de cirka 40 jurister som Karnov Group har anlitat för Karnov-tjänsten och Lexino är inte vilka som helst.

– Det är landets främsta experter inom berörda rättsområden; professorer, domare, en del advokater, lite folk från finansvärlden såsom bankjurister och så vidare. Vi har medvetet försökt att få fram den främsta experten inom respektive område, säger Eriksson.

De anlitade juristerna får separat betalt för sitt arbete åt Karnov Group.

Ett par exempel är Mårten Schultz som är professor i skadeståndsrätt vid Stockholms universitet och Jori Munukka som är professor i avtalsrätt vid Stockholms universitet.

Längden på de texter som kan läsas i Lexino varierar. Det beror på det problem som berörs i samband med en viss lagparagraf och kan göra att en text blir lång medan en annan blir kortare.

– Men det finns exempel på texter i Lexino som är motsvarande 30 A4-sidor långa.

Är ambitionen att Lexino ska täcka all svensk lagstiftning?

– Vårt mål är att inom ett år täcka cirka 100 svenska lagar (”författningar”). Vi bygger ut successivt så att vi snart kommer att ha med de 100 viktigaste författningarna, säger Eriksson.

Enligt honom har arbetet inletts ”i angelägenhets-ordning”.

– Vissa lagar anses viktigast; de så kallade ”balkarna” och sedan grundlagarna. Det är de vi har börjat med.

Därutöver behandlas redan idag i Lexino några centrala civilrättsliga lagar såsom avtalslagen och skadeståndslagen vilka används av många jurister.

– Det är en successiv utveckling.

I sin roll som ordförande i huvudredaktionen för Lexino ansvarar Anders Eriksson för att det tas fram rättsanalyser för Lexino. Han ansvarar även för rekryteringen av författare till verksamheten, och att granska manus som kommer in innan de publiceras.

Förekommer det att du refuserar manus?

– Det har förekommit att jag har bett någon författare att komplettera och förklara lite ytterligare om det är något otydligt. Jag är ju själv jurist och om jag inte förstår någon formulering kan det utgöra skäl för att författaren bör utvidga texten.

Är er avsikt att Lexino ska utgöra ett oumbärligt verktyg för alla som har med juridik att göra?

– Vår ambition att Lexino ska bli den praktiskt viktigaste källan för den jurist som arbetar med praktiska frågor, det vill säga exempelvis advokater, bankjurister och domare.

Enligt Eriksson har redan Sveriges domstolar beställt abonnemang på Lexino.

– Hela Sveriges domarkår kommer därmed att få tillgång till Lexino vid månadsskiftet oktober/november 2012.

Hur stor är den totala målgruppen i Sverige för Lexino?

– Jag har inte räknat på antalet. Domarkåren och advokaterna är klara målgrupper. Bolagsjurister, bankjurister, åklagare, kronofogdar och polisledningar också. Inom kommuner och landsting och central statsförvaltning finns åtskilliga jurister. Däremot är det svårt att veta (i vart fall för mig) hur många jurister inom näringslivet (bortsett från advokatkåren) som arbetar med juridiska frågor. En hel del av juristerna i näringslivet arbetar med annat än juridik. Inom central statsförvaltning finns en del jurister som har främst administrativa uppgifter.

Norstedts är ett annat svenskt förlag inriktat på juridik.

– Men de har ingen liknande tjänst som Lexino, säger Eriksson.

– Vad de har är böcker från sin vanliga bokproduktion som de även publicerar via internet. Men det är inte alls samma sak som Lexino. Vi har ett unikt koncept.

Det finns inget annat?

– Inte för närvarande, men vi får se om någon konkurrent nappar.

Realtid.se har sökt Norstedts för kommentarer.

Enligt GMT Communications hemsida har riskkapitalbolaget investerat i ett 30-tal bolag indelat i kategorierna ”Content”, ”Infrastructure” och ”Other”, varav Karnov Group uppges höra till kategorin Content och där delkategorin ”Business information”. Det står att Karnov Group har verksamhet i Danmark och Sverige.

Det står att GMT investerade i Karnov i april 2011 och att Karnov är inriktat på ”Legal and tax & accounting information”.

Så här beskrivs Karnov Group på GMT:s hemsida:

”Karnov Group (formerly known as Thomson Reuters Professional Scandinavia) is the leading provider of legal and tax & accounting information to businesses and professionals in Denmark and is also the largest provider of online legal professional information in Sweden.

The Company’s key brands, KARNOV, PACTA and UfR, are renowned for their authority, industry expertise and innovative technology, making Karnov Group the preferred provider to key customers such as law firms, corporates, government lawyers and law students, as well as accounting firms and corporate accountants.

The Company’s online-based business model, which is growing strongly and currently accounts for 60% of total revenues, also provides high operational leverage and scalability.”

Enligt GMT Communications pressmeddelande om köpet av Karnov Group har Karnov Group kring 140 anställda med Neil Story som vd.

Så här sa GMT:s partner Stefan Fransson då som kommentar till GMT:s investering i Karnov:

”We are delighted to be working with Neil Story and the team. The Company has a very strong leadership position in its largest segment and has an attractive business model with recurring, subscription-based revenues. We look forward to helping this organisation realise its growth potential.”

Ett år efter GMT:s köp av Karnov framkom att Tobias Hartmann tillträtt som ny vd för Karnov. Han är vd för holdingbolaget och sitter i Stockholm, medan Karnovs danska och svenska verksamheter är ”systerbolag”.