Branschorgan på gång för strukturerade produkter

Syftet är bland annat att ta fram rättvisande statistik om den typen av investeringsinstrument som så kallade strukturerade produkter (även kallat strukturerade placeringar) utgör, och att delta i debatten för att se till att det inte blir några missförstånd av vad strukturerade produkter är och hur de fungerar.

Exempelvis skrev Realtid.se en artikel i fredags baserad på Svenska Bankföreningens nyutkomna statistiska årsskrift om vilken aktör som gett ut strukturerade produkter för högst belopp i Sverige under 2011.

SPIS företrädare Dick Ahlqvist hör av sig via mejl med flera synpunkter på artikeln. Han pekar på att statistiken i artikeln bygger på Euroclear Swedens siffror över emitterade volymer där eventuella handelslager ingår.

”Emitterade volymer är därför ej samma sak som sålda volymer. Denna statistik kan alltså bli missvisande (troligtvis därför som Euroclear Sweden har slutat att redovisa denna statistik f r o m jan 2012)”, skriver Ahlqvist i mejlet. Han bifogar en artikel från nyhetsbrevet Fond & Bank som uppges visar på denna problematik.

Där framgår att Handelsbanken är fortsatt störst i Sverige på strukturerade produkter även om banken tappade från en marknadsandel på 24 procent 2010 till 17 procent 2011. RBS ökade sin marknadsandel, men bara från 2 procent till 3 procent. Den statistiken har ”Structured Retail Products” som källa.

Ahlqivst pekar även på att Realtid.se enligt en tidigare artikel från 9 december 2011 också redovisat en annorlunda bild (med statistik från Structured Retail Products). Där jämfördes volymerna på arrangörsnivå.

”Med detta vill jag visa att statistik gällande strukturerade produkter inte är helt lätt. SPIS kommer i framtiden att försöka förmedla en korrekt bild”, skriver han i mejlet.

Ahlqvist vill även förespråka att man inte ”blandar äpplen med päron”:

”Det är viktigt att skilja mellan strukturerade placeringsprodukter (som föregås av en teckningsperiod) och börshandlade investeringsprodukter (som noteras direkt)”, skriver han.

Ahlqvist vänder sig även mot en formuleringen i artikeln i Realtid.se i fredags om att ”Enligt en debatt anses strukturerade produkter vara orsak till den stora finanskrisen..”. Om det påpekar Ahlqvist att så kallade ”collateralized debt obligations (CDO:s) är ”värdepapperiserade lån som riktade sig till den institutionella marknaden och ska ej jämföras med de placeringar som du tar upp i din artikel som riktar sig till retailkunder”.

Ahlqvist ifrågasätter även en annan formulering i artikeln:

”Angående formuleringen ’avgifterna inte alltid är helt synliga’ undrar jag vad du åsyftar. Avgifterna (courtage och arrangörsarvode) redovisas på ett tydligt och enhetligt sätt i enlighet med branschkoden sedan 2009.”

Ahlqvist uppger även att artikelns beskrivning ”såsom med en aktieindexobligation varigenom man får samma kursutveckling som börsen när börsen går upp men alltid tillbaka insatt belopp plus ränta om börsen går ner” inte är helt korrekt.

”Avkastningen avgörs bland annat av deltagandegraden (det vill säga hur stor del av kursutvecklingen du får ta del av) som dock varierar (i ditt exempel 100 procent). I kapitalskyddade placeringar erbjuder emittenten minst nominellt belopp tillbaka, dock ej plus ränta”, anför Ahlqvist om det.

Ahlqvist beskriver även den så kallade branschkod som utformats för strukturerade produkter i Sverige. Den utvecklades av ”Styrgruppen för strukturerade produkter” inom Fondhandlareföreningen under 2009 med vägledande riktlinjer för informationsgivning gällande strukturerade placeringsprodukter, tillsammans med en ordlista (begrepp och definitioner avseende vissa strukturerade placeringsprodukter).

”Branschkoden har fått önskad effekt och satt en gemensam minimistandard, det vill säga gjort att medlemmarna (som står för över 90 procent av volymen på den svenska marknaden) men även andra aktörer (som ej är medlemmar i Fondhandlareföreningen) presenterar sin produkter på ett enhetligt sätt som har gjort det lättare för kunden att jämföra informationsmaterial från olika aktörer”, skriver Ahlqivst.

Han uppger även att ordlistan har bantat ned användningen av synonymer vilket förenklar för kunderna.

Dessutom genomförs två gånger per år en granskning av medlemmarnas marknadsföringsmaterial för att se till att branschkoden efterlevs.

Enligt Ahlqvist kommer Svenska Fondhandlareföreningens styrgrupp för strukturerade produkter under hösten att övergå till ett mer formellt branschorgan kallat Strukturerade Placeringar I Sverige (SPIS).

”Det kommer medföra många spännande förändringar”, skriver han i mejlet.