Borgs krispaket: bankerna tiger

Genom tisdagens krispaket hoppas regeringen rädda både storbanker och företag från att gå omkull. Regeringen har avsatt 50 miljarder kronor till banker som inte klarar att skaffa eget kapital från ägarna. Regeringen hoppas också att pengarna ska göra det lättare för företagen att låna av bankerna.

– Vi har förhindrat en finansiell härdsmälta, säger finansminister Anders Borg.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros tycker inte om att regeringen är beredd att låna ut skattepengar utan krav på ägande i utbyte.

– När det gäller kapitaltillskott så är det väldigt viktigt att man rätar på ryggen. Om skattebetalarna går in med kapital i en bank, då ska man också ha ägandet i den banken som är lika mycket som det kapital man stoppar in. Man ska inte använda sig av hybridkapital och andra lösningar där man inte får något inflytande, säger han till TT.

– Det man lärde sig av bankkrisen på 1990-talet var att staten måste vara väldigt tuff som förhandlare. Går man in med pengar i en bank, då ska man också gå in som delägare.

Finansmarknadsminister Mats Odell är överens med oppositionen om att kravet på motprestationer är viktigt.

– Vi ger inte bort pengar till bankerna. Det sker på marknadsmässiga villkor där skattebetalarna kan ta del av framtida värdetillväxt, säger han.

Regeringen kan tänka sig att köpa in sig i bankerna, eller möjligen låna ut pengar.

De aktier staten köper kan öka eller minska i värde. De kan också ge pengar i form av utdelning till aktieägarna. Lån och hybridkapital kan ge ränta tillbaka.

Banker som vill ha skattepengar måste acceptera regeringens villkor.

De måste betala in pengar till en stabilitetsfond.

Det blir lönestopp för bankernas ledningsgrupper under två år. Stoppet gäller också andra arvoden, bonusar, avgångsvederlag och fallskärmar. och avgångsvederlag för företagsledningen i de institut som erhåller kapitaltillskott.

Anders Borg hoppas nu att regeringen som en sidoeffekt av krispaktetet satt punkt problemet med överdriven bonus till bankdirektörerna.

Problemet med både regeringens och oppositionens krav är bara att bankerna förmodligen inte vill ha pengarna.

Det är inte säkert att ägarna vill gå med på att ge regeringen inflytande varken genom aktier eller genom lån och hybridkapital.

I höstas bjöd regeringen in bankerna till finansdepartementet för att locka dem att gå med i regeringens garatiprogram. Bara Swedbank och Carnegie nappade.

Den här gången väntar regeringen på att bli kontaktade av bankerna.

Hittills har ingen bank officiellt aviserat intresse för hjälpen. Swedbank har redan klarat av en nyemission. SEB:s aktie börsstoppades strax innan krispaketet presenterades, förmodligen inför en nyemission. Handelsbanken har tagit in privat hybridkapital. Nordea, där staten är störste ägare med 19,8 procent, skulle kunna ha nytta av statligt hybridkapital.

Bankernas ägare var kallsinniga inför regeringens garantiprogram i höstas. Storföretagen visade inget intresse för de miljarder som riksbanken auktionerade ut.

Både garantiprogrammet och auktionerna skulle underlätta för mindre företag, som bankerna inte vill låna pengar till just nu. Men hjälpen nådde inte fram.

Rätt använt skulle också de 50 miljarder som regeringen presenterar i dagens krispaket kunna möjliggöra en ytterligare utlåning till företagen på mellan 300 och 600 miljarder, bedömer Veckans Affärer.

Branschorganisationen Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson väljer att tro på att regeringens åtgärder.

– Bra, och dessutom nödvändigt, säger hon i ett pressmeddelande men påpekar också att staten på lång sikt inte borde äga banker.