Barsebäck släcks med lagbrott

– Det ter sig lite lustigt att regeringen fattade ett sådant beslut innan det fanns tillstånd. En miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsprövning ska ju föregå och ligga till grund för beslutet, säger Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.

Stänger Barsebäck Kraft reaktor nummer 2 utan tillstånd gör företagsledningen sig skyldig till otillåten miljöverksamhet och kan då dömas till upp till två års fängelse. Barsebäck Kraft kan även drabbas av en miljösanktionsavgift på flera hundra tusen kronor. Det hävdade advokaterna Pia Pehrson och Mikael Westin, på Advokatfirman Foyen, i en debattartikel i SvD den 5 december 2004.

Enligt den svenska lagstiftningen ska Barsebäck Kraft som driver kärnkraftverket ha ett tillstånd för att stänga och avveckla kärnkraftverket. Och tillståndet ska gälla från det att reaktorn stängs av. Det står tydligt i miljöbalken, närmare bestämt i miljöbalkens förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Där finns de verksamheter angivna som enligt 9 kap. 6 § i miljöbalken ska tillståndsprövas eller anmälas. Det handlar om de verksamhetsplaner som på något sätt kan påverka miljön, ofta vid byggandet av något som exempelvis en väg eller bro. Men det handlar även verksamhet som avvecklas.

Följande gäller vid stängning och avveckling av kärnkraftverk:

”Verksamhet varigenom kärnkraftverk eller annan kärnreaktor nedmonteras eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen”, det framgår i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, i bilaga 1 under Rivning mm.

Enligt miljöbalken är det miljödomstolen som prövar och ger tillstånd till verksamhetsförändringar när det gäller kärnkraft. (Mer om tillståndsprövning i faktaruta.) För Barsebäck Krafts del skulle det innebära en prövning i miljödomstolen i Växjö. Men där har ännu inget sådant ärende avgjorts eller inletts.

För att en tillståndsprövning ska ske måste nämligen Barsebäck Kraft lämna in en så kallad miljökonsekvensbeskrivning. (Mer om miljökonsekvensbeskrivning i faktaruta.)

Enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, är tanken med en miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsprövning att alternativa lösningar presenteras liksom konsekvenser av det som planeras.

– Syftet är att aktören ska tvingas reflektera över miljöskyddsåtgärder, men det är också viktigt för att domstol och myndigheter ska fatta ett väl underbyggt beslut i frågan, säger han.

I fallet med beslutet av stängning av Barsebäck II har dock varken aktören – i det här fallet Barsebäck Kraft – eller miljödomstolen fått en chans att utvärdera miljökonsekvenserna. Istället fattade regeringen ensam ett beslut.

Utanför beslutet lämnades också Länsstyrelsen i Skåne län, som enligt miljöbalken sköter tillsynen av kärnkraften vid Barsebäck Kraft. Länsstyrelsen är alltså ansvarig för att som regeringens förlängda arm se till att Barsebäck Kraft följer lagstiftningen.

När Realtid.se läser upp det ovanstående lagstycket för Kaj Magnusson, funktionsansvarig industriella miljöfrågor och del av den så kallade beredskapsstyrkan för Barsebäck på Länsstyrelsen i Skåne län, säger han att Länsstyrelsen valt att tolka lagstiftningen på ett annat sätt.

– Vår tolkning är att verket är i drift så länge som bränslestavarna finns kvar, säger han.

På så sätt menar han att Barsebäck Kraft inte behöver något tillstånd för stängning och avveckling förrän bränslestavarna ska transporteras iväg från verket.

Vem har gjort den här tolkningen av lagen, är det Länsstyrelsen?

– Nej, det är väl regeringen.

Men Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, ni ska se till att lagarna efterlevs?

– Ja, precis. Så är det.

Om regeringen fattar ett beslut som går emot lagen, är det inte er skyldighet att utöva tillsyn då?

– Nej, det är inte praktiskt möjligt. Ett politiskt beslut är fattat.

Så regeringen lyder inte under lagen?

– Jo, de borde den väl göra. Jag vet faktiskt inte varför det är en sådan lag. (Ursprungligen ett EU-direktiv, red. anm.)

Men även om det var fel beslut av regeringen har ni ingen möjlighet att utöva er tillsyn?

– Nej, det har vi inte.

Professor Ulf Bernitz bekräftar att Länsstyrelsen inte har någon chans att utöva sin tillsynsplikt i det här fallet.

– Länsstyrelsen kan ju inte ställa regeringen mot väggen, säger han.

Ett regeringsbeslut kan endast prövas i regeringsrätten och då genom att någon överklagar beslutet. Vid rättsprövningen avgörs då om beslutet strider mot någon rättsregel.