"Bara början på ett ökat kostnadsfokus"

1. Vilka förväntningar har ni på de svenska bankrapporterna?

Peter Grabe:

– Vi förväntar oss relativt svaga rapporter med det stora sänket i lägre förvaltarprovisioner i spåren av börsfallet under kvartalet. Samtidigt förväntar vi oss att kreditförlusterna är fortsatt mycket låga och i vissa banker bör vi återigen se netto-återvinningar. Det kunddrivna räntenettot och kostnaderna bör vara hyfsat stabila trots den europeiska makroturbulensen och de annonserade kostnadsbesparingsprogrammen.

Lillemor Smedenvall:

– Jag förväntar mig fortsatt mycket goda resultat. De svenska bankerna är fortfarande starka – särskilt i ett internationellt perspektiv. Det stålbad som många banker i vår omvärld genomgår för närvarande genomled vi under 90-talskrisen. Då försvann mer än 12.000 arbetstillfällen i de svenska storbankerna. Hur den nuvarande finanskrisen utvecklar sig får vi se – men den slår knappast igenom i de närmaste resultatrapporterna.

Lars Frick:

– Vi är försiktiga i vår syn på banksektorn. Vår bedömning är att lönsamheten kommer att vara pressad under de kommande kvartalen med en bekymmersam situation på finansieringssidan och vikande tillväxt.

Nicklas Storåkers:

– Deras direkta exponering mot de stora problemhärdarna är rätt begränsad så det är nog ingenting som kommer att synas i resultatet för tredje kvartalet i någon nämnvärd utsträckning.

2. Vad är bankernas kassako just nu och vad har man svårare att tjäna pengar på?

Peter Grabe:

– Bankernas utlåningsmarginaler bör trenda uppåt medan tillväxten i inlåningsmarginalerna bör mattas i frånvaro av räntehöjningar. Samtidigt innebär en konjunkturinbromsning att tillväxten avtar för utlåningsvolymerna och företagsaktiviteten, vilket gör det mer utmanande att växa kapitalmarknadsrelaterade intäkter.

Lillemor Smedenvall:

– Vad man än tjänar de stora pengarna på nu – och det är knappast räntenettot – så är det intressant att se var man tar ut de ökade kostnaderna, eller snarare de förväntat kommande kostnadsökningarna. I princip kan de tas ut av tre grupper: aktieägarna, kunderna och/eller personalen. Det ser ju knappast ut som om det är aktieägarna som är de hårdast drabbade. Det kan förefalla lätt att ta ut det i form av personalneddragningar – men arbetsuppgifterna i bankerna lär inte minska och ett sådant agerande drabbar då kunderna i form av sämre service. I ett lite längre perspektiv drabbar detta också bankerna. Banking är en förtroendebransch och även om kunderna verkar tämligen trögrörliga så är det nog också ett övergående fenomen.

Lars Frick:

– Kassakon är och förblir räntenettot! Räntan tickar på alldeles oavsett vad man gör som kund. Desto svårare är det dock att tjäna pengar inom kapitalmarknadsrelaterade områden.

Nicklas Storåkers:

– Om man tar enbart Avanzas perspektiv så var det en väldigt livlig handel, till och med rekordhandel i augusti. Det har att göra med att det var en väldigt turbulent börs men också med att vi har 20 procent fler kunder än för ett år sedan. Sedan så påverkades räntenettot lite av den minskade värdepappersutlåningen, så det är lite gungor och karuseller.

3. Har du någon favorit bland storbankerna och varför?

Peter Grabe:

– Vi har en positiv syn på samtliga svenska banker. Nyckeln till en hållbar uppsida i bankaktierna ligger dock i att en trovärdig lösning börjar skönjas för den europeiska statsfinansproblematiken. Vår långsiktigt positiva syn baseras på bankernas finansiella styrka och den historiskt sett relativt låga värderingen.

Lillemor Smedenvall:

– Det är den eller de banker som inte i första hand ser personalneddragningar som en lösning för att i det korta perspektivet nå högsta möjliga avkastning.

Lars Frick:

– Något som premieras när det är osäkert på börsen är starka balansräkningar. Därför skulle jag satsa mina pengar på Handelsbanken – högst värderat i sektorn, men på goda grunder.

Nicklas Storåkers:

– Nej, jag har ingen uppfattning om värderingarna men man brukar ju säga vad det gäller storbankerna att det är bättre att äga aktierna än att ha pengarna på konto hos dem, det brukar vara mer lönsamt.

4. Hur beroende är de svenska bankernas värdering av vad som händer i sektorn internationellt?

Peter Grabe:

– De svenska bankaktierna smittas av den stigande riskpremien för den europeiska banksektorn, vilket bland annat leder till dyrare kapitalmarknadsfinansiering och ett högre avkastningskrav på aktierna. Dessutom påverkas de inhemska resultatutsikterna av att den starkt exportberoende svenska ekonomin bromsas upp som följd av den europeiska ekonomiska avmattningen.

Lillemor Smedenvall:

– Givetvis är även de starka svenska bankerna i allra högsta grad beroende av det som sker i omvärlden. Ett europeiskt och helst även globalt regelverk är antagligen en förutsättning för att undvika ett verkligt skräckscenario – men det finns ingen anledning att skapa ett nationellt regelverk som går ännu längre än det gemensamma. Det skulle bara orsaka en form av regelarbitrage och skada våra bankers internationella konkurrenskraft.

Lars Frick:

– Det är svårt att säga, den direkta exponeringen i balansräkningen må vara låg, men indirekt påverkas de kraftigt av möjligheterna till upplåning samt, förstås, värderingen. Om de europeiska bankernas värderingsmultiplar, såsom p/e-tal och värdering i förhållande till bokfört värde, sjunker så kommer det spilla över även på de svenska bankerna.

Nicklas Storåkers:

– Extremt mycket, det gäller väl alla aktier på börsen överhuvudtaget. Man behöver vara makroekonom för att ha en uppfattning om börsen idag. Det är på det sättet ett litet tråkigt läge på börsen att så mycket makrofaktorer spelar in, snarare än bolagsspecifika saker.

5. Har vi ytterligare kostnadsbesparingar att vänta från de svenska storbankerna?

Peter Grabe:

– I tider då det är svårt att stärka intäkterna är det ganska naturligt att fokusera mer på kostnaderna. Förmodligen har vi bara sett början av ett ökat kostnadsfokus i samtliga banker.

Lillemor Smedenvall:

– Eftersom den största kostnaden (och den största tillgången) utgörs av personal så finns det säkert risk för fortsatta rationaliseringar och personalminskningar. Det är dock ett arbete som pågår kontinuerligt i storbankerna och förhoppningsvis inte påskyndas i någon större utsträckning av den nuvarande krisen. De stora pensionsavgångarna medför en naturlig minskning – men det är viktigt att kunna återbesätta kompetent personal i tillräcklig omfattning.

Lars Frick:

– Definitivt! Vinstutvecklingen för bankerna är nog i större utsträckning än många andra banker beroende av deras kostnadsutveckling. Detta eftersom intäkterna är svåra att påverka på en oligopolmarknad som i stor utsträckning drivs av makroekonomiska faktorer. Bankerna kan inte lansera nya, innovativa produkter för att öka försäljningen. Därför är kostnadskontroll centralt. Förvisso gjordes en hel del redan förra lågkonjunkturen men det finns fortfarande ett stort tryck på effektiviseringar.

Nicklas Storåkers:

– Det har jag ingen uppfattning om. På Avanza bank har vi ökat kostnaderna med över 40 procent de senaste två åren och lagt mycket resurser på it och internet, nu ser vi över vår kostnadsökningstakt.