Bankernas bruttomarginal 2 punkter lägre andra kvartalet

Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.

Genom att jämföra den genomsnittliga räntan som kunderna faktiskt har betalat under en viss tidsperiod med den genomsnittliga finansieringskostnaden under samma period kan marginalen för ett nytecknat bolån med tre månaders räntebindningstid beräknas.

Finansieringskostnaden för bankerna har varit oförändrad samtidigt som bolåneräntorna har minskat något. Sammantaget bidrog detta till bruttomarginalen för bolån minskade under andra kvartalet 2021.

Sedan 2010–2011 har FI infört regleringar för att minska låntagarnas och bankernas sårbarheter kopplade till bolån. Hit hör till exempel en höjning av riskvikter för bolån till 25 procent. Regleringarna ökar bankernas kapitalkostnad och för att behålla avkastningsnivån på bolån kan bankerna till följd av nya regleringar ha ökat bruttomarginalen.

– Det finns fortfarande ett förhandlingsutrymme för konsumenter om bolånevillko. Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk, skriver myndigheten.

Screenshot_2021-08-24_at_10.09.14.png

För att beräkna de kostnader som är förknippade med att finansiera ett nyutgivet bolån används information från storbankerna och deras bostadsinstitut. Finansieringskostnaden som FI beräknar utgör ett genomsnitt av de senaste 90 dagarna och består av kostnaden för ett nytecknat bostadslån med tre månaders räntebindningstid.

De olika finansieringskällornas andel av den totala finansieringen uppskattas genom att studera skulderna hos de svenska storbankernas bostadsinstitut. Finansieringskällornas andel skiljer sig mellan bankerna och i modellen har FI använt ett genomsnitt för bankernas andelar. 

För att prissätta bankernas olika finansieringsslag används data från räntemarknaden. För de säkerställda obligationerna använder FI dagsnoterade marknadsräntor på andrahandsmarknaden. Det innebär att FI gör antagandet att bankerna finansierar sig via marknaden varje dag. Antagandet innebär en förenkling av verkligheten eftersom bankerna i praktiken inte emitterar säkerställda obligationer varje dag. Bankerna inkluderar vanligtvis även tidigare kvartal när de beräknar sin finansieringskostnad. Det betyder att samtliga utestående säkerställda obligationer tas i beaktande och att kostnaden för deras finansiering blir ett genomsnitt för en längre tidsperiod än ett kvartal. Skillnaden i finansieringskostnad mellan det aktuella kvartalet och föregående kvartal beror på ränteskillnaden mellan de obligationer som förfaller eller återköps och de som emitteras under kvartalet.1 På grund av denna skillnad i beräkningsmetoderna kan FI:s beräkning av finansieringskostnaden skilja sig från bankernas beräknade finansieringskostnad vissa kvartal. Dock bör utvecklingen under en längre period vara liknande.

Genom interpolering uppskattas en kostnad för säkerställda obligationer med en exakt löptid på två och fem år i svenska kronor respektive euro. Dessutom kompenseras för ränteomvandling genom ränteswappar för säkerställda obligationer i svenska kronor, och för ränte- och valutaomvandling för säkerställda obligationer i euro. Ränte- och valutaomvandling innebär vanligtvis en kostnad som beror på vilken löptid och valuta som omvandlas. Övrig finansiering består av inlåning.

Vid en sammanvägning av fördelningen för finansieringsslagen, löptidsfördelningen och kostnaderna för de olika finansieringsslagen kommer FI fram till en genomsnittlig finansieringskostnad. Eftersom all långsiktig finansiering är omvandlad till tremånadersräntor genom swappar avser kostnaden finansiering av ett nytt bolån med tremånaders räntebindningstid.

Screenshot_2021-08-24_at_10.30.02.png