Wykman (M): Då kommer statens alternativ till BankID

Myndigheter, vården, skolplattformar och bostadsköer har länge låst sina system till en enda e‑legitimation. Detta trots att andra alternativ är godkända av DIGG (Myndigheten för digital förvaltning).

Sedan 1 januari gäller nya regler: statliga myndigheter måste stödja alla e‑legitimationer som DIGG godkänner. Kommuner, regioner, privata företag och banker står däremot fria att fortsätta använda enbart BankID.

Läs också: Bank-id välkomnar konkurrens – trots växande kritik – Realtid

Freja eID varnar för ett digitalt stopp

Freja eID, en av få andra godkända e‑legitimationer, ser hur beroendet av en enda aktör skapar risker. Produktchefen Kristofer von Beetzen beskriver ett system där en teknisk störning kan lamslå landet.

”Om 80–90 procent av alla tjänster kräver BankID och det ligger nere, då står Sverige stilla.”

Han pekar också på grupper som hamnar utanför: barn som behöver e‑legitimation för att se sin journal, äldre som tvekar att använda BankID efter bedrägerier, personer med funktionsnedsättning som nekas tillgång, och människor utan svenskt personnummer som inte får BankID alls.

Läs också: ”Du behöver bara logga in med BankID” – så luras svenska företag – Realtid

Staten vill skapa redunans – inför egen e‑legitimation

Regeringen vill bryta monopolet som BankID fått och skapa redunans. Den 1 december införs därför en statlig e‑legitimation som ska fungera som en digital reservnyckel.

Målet är att minska sårbarheten och ge fler människor tillgång till centrala tjänster.

Realtid har pratat med finansmarknadsminister Niklas Wykman som är tydlig: ”Här har staten en skuld. Vi borde sedan länge haft en statlig e‑leg.”

Regeringen har föreslagit att flera offentliga aktörer, dvs. inte bara statliga myndigheter, ska tvingas att stödja alla godkändaH e-legitimationer.

Men det finns inget beslut än. Det innebär att BankID fortfarande riskerar att fungera som en stängd dörr in i det digitala samhället.