Frankrikes största bank Crédit Agricole har drabbats av en omfattande nätfiskekampanj. Enligt cybersäkerhetsföretaget Cybernews, som avslöjade upplägget den 5 augusti, riktade sig kampanjen mot bankens 21 miljoner kunder, och minst 912 personer ska ha lämnat ifrån sig sina bankuppgifter.
Ny bankbluff sprids – så luras offren att ge bort sina uppgifter
Metoden är välbekant.
Ett mejl uppmanade mottagaren att ”förnya registreringen” av en betrodd enhet, varpå offret hamnade på en sida som kopierade bankens grafik och ombads fylla i inloggningsuppgifter, därefter ringde bedragarna upp, skriver Ouest France.
Missa inte: ”Bankernas år” när Wall Street går mot ett nytt bonuslyft. Realtid
Totalt ska 83 personer ha genomfört betalningar. Banken uppger själv att dess egna system inte påverkades, utan att det rör sig om en extern identitetskapning.
Återkommer i topplistorna
Upplägget är i praktiken ett läroboksexempel på det som varje år hamnar högst upp på de svenska bedrägerilistorna, bedragare som utger sig för att vara banken.
Läs även: Tusentals kan ha rätt till pengar från banken: ”Har blivit lurade”. Dagens PS
Under 2025 anmäldes 232 862 bedrägeribrott i Sverige, en ökning med drygt 2 500 (+1 procent) jämfört med året innan, enligt Brå.
De ekonomiska förlusterna från bankbedrägerier uppgick under 2024 till omkring 1,7 miljarder kronor, och enbart investeringsbedrägerierna kostade svenska privatpersoner nästan 1,5 miljarder kronor under 2025.
Ingen entydig bild
Samtidigt är den svenska utvecklingen mer sammansatt än en rak uppgång. Brottsvinsterna från just vishing, telefonsamtal där bedragaren utger sig för banken, sjönk med 40 procent mellan 2023 och 2024 och fortsatte minska i ungefär samma takt 2025, enligt Polisens nationella bedrägericentrum.
Missa inte: Massflykt på lånemarknaden – flera bolag lägger ner. Realtid
Nedgången kopplas till bankernas gemensamma motåtgärder: utvecklad transaktionsövervakning, tidsfördröjningar och beloppsgränser samt möjligheten att stänga ute misstänkta aktörer från tjänster som Swish och BankID.
Det som i stället växer är kortbedrägerier utan fysiskt kort, som ökade mest av alla kategorier under 2025, med 10 procent.
Ansvarsfrågan avgörs i Bryssel
För bankernas del är ansvarsfrågan central.
Med dagens svenska lagstiftning bär bankkunden i princip alltid själv förlusten, även vid avancerad social manipulation.
Det kan förändras genom EU:s nya betaltjänstförordning.
Rådet nådde ett förhandlingsmandat den 18 juni 2025 som föreslår att den enskilde under vissa förutsättningar ska ha rätt till ersättning om bedragaren utger sig för att företräda banken. Vilket är det scenario som drabbat Crédit Agricoles kunder.
Att hotet är utbrett visar Bankföreningens egna mätningar. Drygt varannan svensk har fått bluff-sms, och ungefär ett av hundra leder till ett fullbordat bedrägeri.
