Realtid

Kritiken mot Svantesson: "Populistiskt och oroväckande"

Elisabeth Svantesson (M), Sveriges finansminister.
Elisabeth Svantesson (M), Sveriges finansminister. (Foto: Lars Schröder/TT)
Linn Kolar
Linn Kolar
Uppdaterad: 03 okt. 2025Publicerad: 03 okt. 2025

”Var tuffare mot banken”, sa Svantesson när hon uppmanade hushållen att byta. Men experter menar att finansministerns linje missar marknadens logik.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill att bolånekunderna ska sätta press på bankerna. Hon uppmanar hushållen att byta bank för att få bättre villkor.

Bankerna försvarar sig med att räntorna följer marknaden, samtidigt som ekonomer kallar utspelet populistiskt.

Missa inte: Oroande signaler: Gen Z inte redo för jobbet. Realtid

Kunder ska ”rösta med fötterna”

När Riksbanken sänkte styrräntan i september gick Svantesson ut och kritiserade bankerna för att de inte följde efter.

”Många familjer har haft det tufft under en längre tid. Vi är många som hjälpts åt att få ned inflationen. Riksbanken, parterna och regeringen, alla har tagit sitt ansvar. Att nu bankerna inte tar sitt ansvar sticker i ögonen hos många svenskar”, sa Svantesson till Affärsvärlden.

Hon uppmanade också hushållen att agera. ”Var tuffare mot banken”, sa hon och betonade att ”kunderna ska rösta med fötterna”, de vill säga byta bank för att få bättre villkor.

Svantesson lyfte också problemet med insynen i räntesättningen.

ANNONS

”Till skillnad från på bensinmacken går det inte att få veta vad andra betalar för produkten”, sa hon till TT.

Lars Calmfors kallar Svantessons utspel "ett spel för gallerierna". (Foto: Anders Wiklund/TT)
Lars Calmfors kallar Svantessons utspel ”ett spel för gallerierna”. (Foto: Anders Wiklund/TT)
ANNONS

Senaste nytt

Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Spela klippet
Realtid Partner

Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

01 okt. 2025
Spela klippet
Realtid Partner

Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil

22 aug. 2025

Bankerna slår tillbaka

Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter den 23 september. Bankerna sänkte samtidigt sina rörliga boräntor med 0,2 procentenheter. Svantesson ansåg att bankerna borde ha gått längre och följt Riksbankens sänkning fullt ut.

Men bankerna svarar att det inte går att dra en rak linje mellan styrräntan och bolåneräntorna. De pekar på Stibor, en marknadsränta som styr en stor del av deras upplåning. Efter Riksbankens beslut sjönk Stibor med 0,12 procentenheter, mindre än bankernas egna justeringar.

”Det behöver inte vara så att marknadsräntorna och bolåneräntorna faller i samma takt som Riksbanken sänker. Det har bankerna rätt i”, säger Peter Werleus, ränteförvaltare på Norron, till Handelsbankens ekonomikanal EFN.

”En komplex fråga”

Handelsbankens (börskurs Handelsbanken) treasurychef Marcus Larsson förklarar också att flera faktorer påverkar.

ANNONS

”Tre månaders Stibor är viktig, men inte den enda som påverkar. Vi finansierar oss på olika löptider och vid olika tillfällen”, säger han.

Även Nordea (börskurs Nordea) Hypoteks vd Pia Tverin menar att frågan är mer komplex än Svantesson antyder.

”Bankernas upplåningskostnader är en viktig del till bolåneprissättningen, det är en komplex fråga och relationen är inte direkt mellan Riksbankens styrränta och priset på marknaden”, säger hon.

Den statliga banken SBAB sänkte också sina rörliga räntor med 0,15 procentenheter.

”Vi gör inga övervinster, utan följer utvecklingen i en marknad där marginalerna är hårt pressade”, skrev en presstalesperson till Handelsbankens ekonomikanal EFN.

Ekonomer talar om populism

Flera ekonomer och opinionsbildare har nu ifrågasatt Svantessons utspel i Handelsbankens ekonomikanal EFN.

”Jag tycker att det är lite populistiskt och oroväckande, för att hon borde veta bättre”, säger nationalekonomen Andreas Bergh.

ANNONS

”Vi lever inte i en kommandoekonomi, det är inte tänkt att privata företag ska ta råd från finansministern och att Riksbanken ska lägga sig i räntor och marginaler”, tillägger han.

Författaren och debattören Johan Norberg håller med.

”Jag tycker att det signalerar populism, där det är ett sätt att spela med i en föreställning om att något är snett eller att någon är girig. Det är inte såhär man gör i en marknadsekonomi, utan priserna uppstår på marknaden genom ett samspel mellan utbud och efterfrågan”, säger han.

Även Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, tonar ned betydelsen av kritiken.

”Sådana där uttalanden har nog inte någon effekt annat än möjligen mycket kortvarigt. Jag ser det mest som ett spel för gallerierna”, säger han.

Läs även: Tyska elkunder betalar dyrt – nu kommer höstsmällen till Sverige. Dagens PS

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS