"Baltikum-devalvering inom kort"

– Jag tycker att det är en ganska förvirrad analys kring bankaktierna, säger Peter Malmqvist som nu har sin egen konsultfirma EQR.

Hans resonemang är att aktiemarknaden bedömer att det vore katastrof om de baltiska staterna skulle devalvera sina valutor.

– Men i Sverige har vi aldrig sett en devalvering som en katastrof för vår egen ekonomi.

– Vi har alltid betraktat det som en räddning, även det senaste halvåret för oss här i Sverige med den försvagade svenska kronan.

– Många ledande företrädare här i Sverige talar om vilken tur vi har med den svaga kronan.

– Men när det kommer till baltländerna talas det om att en devalvering skulle vara en katastrof.

Det har att göra med att väldigt många balter som har lånat i utländsk valuta, då inte skulle ha råd att betala på sina lån.

– Själv ser jag det nog som att en devalvering i baltstaterna är ett startskott för att jag ska bli mer intresserad av Swedbanks och SEB:s aktier.

– Det beror just på den devalvering som baltländerna då får.

Malmqvist tänker tillbaka på den svenska bankkrisen i början av 90-talet då Sverige var illa ute och fick devalvera kronan, som sjönk i värde med 30 procent mot exempelvis den dåvarande tyska D-marken, då kronan släpptes fri.

– Precis det utgjorde räddningen för oss i det läget.

– Med tanke på hur överbelånade ekonomierna i baltstaterna är, så är en devalvering den enda vägen för att rätta till läget.

– Det som de håller på med nu med enorma åtstramningar för att glädja några placerare, är precis vad Sverige till en början försökte med under 90-talskrisen.

– Men det räckte inte till på långa vägar.

– Så vi fick till slut släppa kronan fri.

– Det var så stora obalanser med fastighetskris och bankkris och allt.

– Så jag har lite svårt att förstå hur man kan vara så rädd för en devalvering i baltstaterna, ur bankaktie-investerares perspektiv.

– Jag tycker att det skulle bli intressant att köpa aktier i Swedbank och SEB om baltstaterna devalverar.

Malmqvist pekar på att valutorna i flera östländer liksom den svenska kronan, har försvagats mot euron.

– Så det har inte precis varit så att baltstaternas valutor legat på en oförändrad nivå jämfört med de närmaste länderna.

– Baltstaterna har i själva verket fått ”revalvera”, det vill säga gjort en uppskrivning av sina valutor mot den ryska rubeln, den svenska kronan, den polska zlotyn och alla länder som ligger runtomkring.

– Mot den bakgrunden är en nedskrivning av de baltiska valutorna en anpassning till omvärlden – de närliggande länderna.

– Så jag vågar inte investera mer i bankaktier innan vi har sett det ofrånkomliga; att baltstaterna devalverar.

– Vi i Sverige trodde också att det var viktigt med en fast valutakurs under vår kris i början på 90-talet, men vi klarade inte av det.

– Det gick inte att stå emot marknadskrafterna vid den tidpunkten.

– Och jag tror inte att baltstaterna kommer att klara det heller.

– Men som jag ser det kommer det att bli startskottet för intresset för aktierna i Swedbank och SEB.

Nordea och Handelsbanken påverkas enligt Malmqvist inte alls på samma sätt av detta, eftersom de inte i samma omfattning lånat ut pengar i Baltikum som Swedbank och SEB.

Vad talar vi om för tidsperspektiv för en baltisk devalvering?

– Om det inträffar, så händer det inom en månad eller så.

– För de spekulationer som pågår i pressen i de här länderna just nu, är precis som i Sverige under vår kris år 1992.

– Men sedan släppte vi kronan fri i oktober eller om det var november 1992.

Är det finanshajar typ George Soros som är inne och spekulerar mot de baltiska valutorna nu?

– Jag tror att den typen av spekulanter inte i grunden är inblandade.

Precis som under den svenska krisen, styrs valutorna enligt Malmqvist ofta av inhemska företag, exportföretag och de inhemska aktörerna, och de som är inblandade hela tiden i affärer i de här länderna.

– Det är de som styr valutorna.

När det gäller Soros var hans spekulationer enligt Malmqvist fokuserade på det brittiska pundet.

– Det är på det sättet en världsvaluta med god likviditet där man kan ta stora positioner.

– Men i Baltikum handlar det mer om att beslutsfattarna i de enskilda länderna försöker att komma undan sina utlandslån, och få över dem i inhemsk valuta.

– Det sätter en kontinuerlig press på valutorna, precis som för den svenska valutan när de stora svenska exportbolagen sakta men säkert försökte komma undan sina valutalån.

Även fastighetsbolagen agerade enligt Malmqvist så då.

Men utvecklingen höll inte.

– Så min bild är att spekulationen mot de mindre ländernas valutor sköts av den inhemska befolkningen och beslutsfattarna.

– Sedan på toppen kan det finnas lite grädde på moset kanske med lite annat kapital.

– Men huvudförloppet styrs helt av inhemska beslutsfattare.

Finns det risk för att Swedbank och SEB kommer att behöva nytt kapitaltillskott från sina ägare om Baltikum devalverar?

– Det kan säkert komma.

– Men det har visat sig att de senaste kapitaltillskotten till olika banker och andra företag, inte alls har haft samma långsiktiga kurspress som när it-bolagen gick ut och behövde pengar kring åren 2002 och 2003.

– Så det är inte självklart att kapitalanskaffning i bankvärlden idag ger en press på bankaktierna per automatik.

– Det trodde aktieinvesterare för något kvartal sedan, men sedan har en del försökt sig på att blanka aktier i bolag där nyemission varit på gång.

– De investerarna har varit tvungna att täcka in sig ganska snabbt och avveckla blankningspositionerna, när det visat sig att nyemissionerna varit garanterade av olika parter.

Men hur ska man tolka det att SEB:s huvudägare Investor nu meddelar att de sålt SEB-aktier?

– De var ju med och garanterade SEB:s nyemission, så om de försöker plocka hem en vinst och banta portföljen…

Är inte det en varning för SEB-aktien?

– Nej, om det verkligen var så att SEB stod inför en ”risk” för ett akut nyemissions-behov, så skulle det vara uppseendeväckande om den mest tongivande aktieägaren sålde just nu.

– Det skulle rendera både ett och två höjda ögonbryn om Investor agerade så.