Avgifterna nästan i kapp avkastningen

Private equity-sektorn är satt under hård press både i EU och USA. I Sverige har Skatteverket bland annat slagit ner på vissa aktörers deklarationer samtidigt som finansminister Anders Borg vill sätta stopp för branschens skatteplanering.

Nu kommer ny forskarkritik mot branschens avgiftsmodell.

Mellan 2001 och 2010 erhöll amerikanska pensionsfonder en årlig avkastning på 4,5 procent från private equity-investeringar. Samtidigt betalade fonderna 4 procent i förvaltningsavgifter på investerat kapital. Till detta tillkom privat equity-förvaltarns rätt till vinstdelning.

Det visa en studie av forskare på universiteten Yale och Maastricht beställd av Financial Times.

Under 1990-talet låg förvaltningskostnaderna på i snitt 2 procent per år medan avkastningen var hela 21 procent.

Forskarna har granskat effekterna av private equity-branschens så kallade 2/20-modell där 2 procent tas ut i årlig avgift och 20 procent tas ut i vinstdelning på överavkastningen.

Eftersom avgifterna tas ut på hela den utlovade investeringen, och inte på faktiskt insatt kapital, blir kostnaden för förvaltningen mycket hög, framför allt de första åren av en ny private equity-fond, skriver FT. Det stora antalet nya PE-fonder de senaste åren har därmed bidragit till att driva upp avgiftsandelen.

Inklusive vinstdelningen blir konsekvensen att så mycket som 70 procent av den faktiska avkastningen går till förvaltaren sett över en tioårsperiod, enligt professor Martijn Cremers vid Yale.

Enligt branschorganisationen Private Equity Growth Capital Council är den rådande avgiftsstrukturen vedertagen standard i branschen. Att beräkna avgifterna i relation till faktiskt investerat kapital är inte lämpligt, uppger organisationen till Financial Times.