Att resa bekvämt, mycket märkligt!

Detta fenomen blir extra tydligt när svenskar skall resa till lite varmare ställen mitt i vintern. Minus femton ute men ruttna tånaglar och bleka överarmar ska ut i det fria för alla att beskåda redan på flygbussen. Det är ju så praktiskt när man landar efter fjorton timmars flyg att redan ha ett svettigt linne på sig.

All tanke på medresenärernas upplevelse fullkomligt försvinner i strävan efter att känna det som att man aldrig lämnade sitt hem, vilket lite framstår som svenskens generella mål när man ska ut och resa. Inte att insupa den kultur man är på väg till.

Om man vill vara både elegant och praktisk på resan så är en kavaj den perfekta ersättningen till den annars mycket fashionabla magväskan. I en kavaj får man nämligen plats med lika mycket om inte mer, dessutom ordnat på ett sådant sätt att det blir lättare att komma åt. Bland annat en särskild biljettficka för teaterbiljetterna.

Några som inte heller direkt höjer elegansen är de som tror att de är Batman bara för att de ska ut och röra lite på sig. Allt verkar få plats under kulmagen: kamera, mobiltelefon, solglasögon och en liten ficklampa, man vet ju aldrig när strömmen går.

Detta egenkomponerade prylbälte gör möjligtvis att du kan få fram kameran en tiondelssekund snabbare än om du har den i fickan eller i en snygg bag, men det är orimligt att fördelarna kan överväga den estetiska nackdelen.

Men jag måste tillbaks till fötterna, varför denna fäbless för fria tår? De flesta människor över en viss ålder har gula svampiga och allmänt fula tår. Varför ska resten av resenärerna behöva beskåda dessa?

Skor bör som regel vara heltäckande eller inte bäras alls (då enbart på stranden och inte till lunch utan när du står i sanden).

Vilket får mig att reflektera över när jag satt i solen och åt en trevlig lunch häromdan (nio månader sedan). Jag njuter i fulla drag då en typisk svensk sätter vid ett matbord med sin bara överkropp rakt i mitt synfält. Vulgärt!

På stranden så har man bar överkropp när man badar och solar, för alla andra lägen: på med en skjorta, inte en t-shirt.

Det generella tipset till den resande svensken verkar därmed bli, skyl dig! Detta oavsett vilken del av kroppen det gäller.

Det skulle kunna tänkas att man väljer att se resandet som en möjlighet att representera sitt land, sin stad eller kanske framförallt sig själv. Då borde viljan att presentera sig på ett så snyggt och trevligt sätt som möjligt infinna sig. Inte som en frizon att bete sig hur illa man vill och se så skabbig ut som möjligt.

Resa ska var spännande och lite exotiskt, så det bör även vara intressant att planera sin klädsel inför en resa. Man behöver självklart inte gå omkring i slips och kavaj hela tiden, men en dubbelknäppt ljusbeige bomullkostym i ett varmt land är vansinnigt snyggt.

Så nästa gång det ska resas, planera en klädsel för själva transporten och en för när du är på plats. Detta är nämligen inte samma sak. Och snälla landa inte hemma med shorts mitt i vintern.