Från asbest till mineraler. I Minaçu växer hoppet om en ny exportindustri. Men det brasilianska styret vill inte sälja sin värdefulla last.
"Asbeststaden" har hittat ny jätteindustri – utlöst politisk konflikt
Den brasilianska gruvstaden Minaçu har hamnat i centrum för USA:s försök att minska beroendet av Kina för sällsynta jordartsmetaller.
En gruva utanför staden väntas bli en viktig västerländsk källa till mineraler som används i bland annat elbilar, vindkraftverk och försvarsmateriel.
Minaçu byggde tidigare stora delar av sin ekonomi kring asbest.
Har liten egen produktion
När materialet förbjöds på grund av hälsoriskerna minskade verksamheten och stadens framtid blev osäker. Nu hoppas invånarna att utvinningen av sällsynta jordartsmetaller ska skapa ett nytt ekonomiskt uppsving, skriver Financial Times.
Brasilien har världens näst största reserver av sällsynta jordartsmetaller efter Kina, enligt den amerikanska myndigheten US Geological Survey. Landets faktiska produktion är dock fortfarande liten.
Kina dominerar både brytningen och framför allt bearbetningen av mineralerna. Efter att Peking begränsade exporten som svar på amerikanska tullar har jakten på alternativa leverantörer intensifierats.
I Minaçu driver gruvbolaget Serra Verde en anläggning som redan har fått investeringar på över en miljard dollar.
Läs mer: Kritiska mineraler: EU allt längre efter USA och Kina. Dagens PS
Behövs i viktiga maskiner
I april presenterade USA Rare Earth, där den amerikanska staten äger en minoritetspost, ett bud på 2,8 miljarder dollar för Serra Verdes schweiziska ägarbolag.
Projektet har dessutom fått över 500 miljoner dollar i lån från den amerikanska statliga utvecklingsbanken DFC.
Särskilt betydelsefulla är de tunga sällsynta jordartsmetallerna dysprosium och terbium. De används i kraftfulla magneter som bland annat finns i styrda robotar, elmotorer och vindkraftverk.
Serra Verde har som mål att redan nästa år stå för mer än hälften av utbudet av tunga sällsynta jordartsmetaller utanför Kina.
Den planerade produktionen på 6 400 ton sällsynta jordartsmetalloxider är dock liten jämfört med den globala produktionen på omkring 390 000 ton 2025.
Läs mer: Afrika sätter hårt mot hårt i mineraljakten – Kina tvingas vika sig. Realtid
Politiskt känslig fråga
Bolaget har också tecknat ett 15-årigt avtal om att sälja produktionen till en aktör med stöd från amerikanska staten och privat kapital.
Avtalet innehåller garantier om minimipriser om Kina skulle pressa världsmarknadspriserna genom ett ökat utbud.
Satsningen är samtidigt politiskt känslig i Brasilien. President Luiz Inácio Lula da Silva vill att landet ska bygga upp egen industri för vidareförädling av mineralerna i stället för att enbart exportera råvaror.
Kritiker befarar att det långsiktiga amerikanska avtalet kan minska Brasiliens tillgång till råvaror för en sådan industri.
Lokalt har gruvan redan gett ekonomiska effekter. Serra Verde har omkring 600 direktanställda och dessutom hundratals entreprenörer.
Samtidigt har invånare uttryckt oro över miljöpåverkan och ifrågasatt hur många av de nya jobben som faktiskt går till lokalbefolkningen.
Läs mer: Gazprom-chefer drog nytta av sanktioner – tjänade miljoner på byte. Dagens PS
