26 aug.
2026

Realtid

Fyra ryska bankdirektörer tjänade miljoner på EU:s sanktioner

Fyra chefer på Gazproms bank i Luxembourg passade på när EU införde sanktioner. (Foto: Darko Vojinovic / Paul Ames/AP/TT)
Johan Colliander

Johan Colliander

De ledde den sista stora ryska banken i EU. Samtidigt köpte de Gazproms kraschade obligationer för egna pengar och bytte in dem till fullt värde i Moskva.

De fyra högsta cheferna på Gazprombanks dotterbank i Luxemburg utnyttjade kaoset som EU:s sanktioner skapade 2022 för att handla Gazproms utlandsobligationer via privata konton.

Missa inte: Larmet inifrån Ryssland: Reserverna slut och bankerna tömda. Realtid

Sammanlagt rörde det sig om över 50 affärer med en möjlig vinst på mer än nio miljoner euro, enligt Financial Times beräkningar utifrån dokument tidningen tagit del av.

Glappet som sanktionerna öppnade

Upplägget byggde på ett glapp som sanktionerna själva skapade.

När betalningsvägarna till västerländska kreditorer ströps föll priset på Gazproms valutaobligationer, vissa handlades till halva nominella värdet.

Läs även: 1 procents tillväxt och 14 procents ränta pressar Rysslands krigsekonomi. Dagens PS

I ett dekret den 5 juli 2022 lät Vladimir Putin ryska innehavare byta in papperen mot nya rubelobligationer till fullt värde.

Lån från arbetsgivaren

Enligt FT tog de fyra, Dmitrij Derkatj, Sergej Nekrasov, Sergej Belousov och Pavel Bolsjakov personliga lån från arbetsgivaren, köpte de nedpressade obligationerna i Europa och bytte in dem i Ryssland.

Köpen gjordes ofta strax innan Gazprom offentliggjorde vilka papper som skulle omfattas, vilket enligt FT väcker frågor om insiderinformation.

Missa inte: Putin medger krisen – men tvår sina händer. Realtid

Banken tillbakavisar all felaktighet och säger sig ha följt EU:s och Luxemburgs regelverk. Derkatj hänvisar till att tillsynsmyndigheten inte fann några väsentliga anmärkningar.

Sanktionsfrågan – och tillsynens milda linje

Sanktionsfrågan hänger på Rysslands centrala värdepappersförvarare NSD, som EU svartlistade den 3 juni 2022, ett beslut som fick Euroclear och Clearstream att frysa förvararens konton.

EU-reglerna förbjuder transaktioner som direkt eller indirekt ger NSD betalt, och enligt Gazproms egna meddelanden var NSD inblandad i bytesaffärerna.

Luxemburgs finansinspektion CSSF inspekterade banken i mars 2023 efter tips, men utfärdade inga böter.

Myndighetens hållning mot Gazprom-sfären har generellt varit försiktig. Den bötfällde Gaz Capital på 10 000 euro för en sen årsredovisning 2022 och Gazprom Capital på 45 000 euro 2023.

Lönsam under kriget

Dotterbanken Bank GPB International har samtidigt varit lönsam under kriget.

Nettovinsten låg på 61,4 miljoner euro 2022, för att falla till 6,1 miljoner 2023 sedan banken avvecklat ett fyrtiotal kundrelationer.

Banken är navet för europeiska gasbetalningar till Gazprom och höll Gazprombanks korrespondentkonto i euro.

Först i november 2024, när gastransiteringen via Ukraina var på väg att upphöra, satte USA:s finansdepartement Gazprombank och sex utländska dotterbolag, däribland GPB International, på sanktionslistan.

Samtliga fyra har lämnat banken. Belousov och Bolsjakov driver investmentbolaget B&B Capital Partners i Luxemburg. Nekrasov, tidigare vice styrelseordförande i Luxemburgbanken, utsågs i oktober 2025 till generaldirektör för fotbollsklubben Spartak Moskva.

Senaste lediga jobben

Mest läst i kategorin

ICC i Haag
Bank & Fintech

Stängda konton: Nu drabbas ICC:s toppskikt av sanktionerna

24 aug. 2026
Bank & Fintech

FI rustas för att granska bankernas AI – nya högriskregler träder i kraft

22 aug. 2026