Arbetskostnaderna skenar iväg

Det är slutsatserna i den rapport som Svenskt Näringsliv publicerade under onsdagsförmiddagen. Ett sätt att hejda utvecklingen, menar organisationen, är att sänka arbetsgivaravgifterna.

– Det fokuseras ofta på hur mycket de svenska arbetskraftskostnaderna ökar, jämfört med omvärlden. Men vi har tittat på de faktiska nivåerna, och då ser vi att vi redan ligger mycket högt, säger Fabian Wallen, ekonom på Svenskt Näringsliv.

Analysen visar att arbetskraftskostnaderna i de svenska företagen har stigit rejält de senaste tio åren (1995-2005) och ligger i dag 30 procent över snittet för de gamla EU-länderna (EU15) och nästan 50 procent över snittet för hela EU (EU25). Dessvärre så har de höga arbetskraftskostnaderna i Sverige inte följts av en motsvarande ökning av produktiviteten.

Sverige har således på nytt blivit ett högkostnadsland, och det är förmodligen det som är orsaken till att sysselsättningen har utvecklats svagt i Sverige trots den starka konjunkturen. Om nuvarande utveckling tillåts fortsätta så kan den sysselsättningsökning som nu kan observeras komma att brytas.

– Risken är att de höga kostnaderna gör att de med relativt sett låg produktivitet slås ut från arbetsmarknaden, säger Wallen.

Arbetslösheten kan alltså komma att öka, liksom utslagningen inom vissa grupper.

Höga arbetskraftskostnader var det som kännetecknade svensk arbetsmarknad på 1970- och 1980-talen, och då löstes detta med återkommande devalveringar, vilket sänkte de svenska kostnaderna relativt utlandet. Men med en självständig Riksbank, som värnar prisstabilitet, är detta inte längre möjligt.

– Därför riskerar kostnadsutvecklingen att istället slå direkt mot arbetsmarknaden, säger Wallen, som menar att utvecklingen kan slå dubbelt.

– Dels kan de höga arbetskraftskostnaderna göra det olönsamt för företagen att anställa, och dels kan Riksbanken se sig tvungen att höja räntan till följd av kostnadsutvecklingen. Det kan i sin tur också slå mot sysselsättningen.

Svenskt Näringsliv menar att en sänkning av arbetsgivaravgiften, som är hög i Sverige relativt utlandet, skulle kunna vara ett sätt att lindra problemet. Återhållsamhet i samband med den stundande avtalsrörelsen är ett annat.

Det beror mycket på vilken ambition man har när det gäller sysselsättningen, säger Wallen, som ser en viss risk med de signaler som hittills kommit från arbetstagarorganisationerna.

Det råder emellertid stora skillnader mellan olika inhemska branscher. Störst är skillnaden i arbetskraftskostnader relativt EU inom den privata tjänstesektorn i Sverige, och då främst när det gäller handel, hotell och restaurang samt transport. Det är också inom dessa branscher som Sverige släpat efter markant vad gäller sysselsättningen jämfört med övriga EU.

Siffrorna i rapporten baseras på uppgifter från EU:s statistikmyndighet Eurostat.