"Affärsklimatet har blivit brutalare"

– Även om det är uppenbart att konsumentskyddet på den finansiella marknaden behöver stärkas så måste vi också fråga oss var gränsen går för det personliga ansvaret hos kunden. Och det är inte alltid lätt att avgöra, säger Ingrid Bonde.

Som generaldirektör för Finansinspektionen är Bonde ansvarig för övervakningen av företagen på finansmarknaden med det övergripande målet att säkerställa marknadens stabilitet och effektivitet samt att också verka för ett fungerande konsumentskydd.

Det är när det gäller det sistnämnda som Bonde i dag ser vissa problem som kan behöva rättas till.

– Med öppnare gränser också på det här området så har det blivit lättare för finansbolag, seriösa som oseriösa, att etablera sig på nya marknader. De seriösa är naturligtvis inga problem, men när också de oseriösa blir fel så ökar också problemen, säger Ingrid Bonde, som tror att just den svenska marknaden är attraktiv för många bolag.

– Det är lätt att hitta potentiella kunder här med diverse register, och jag tror att de flesta har erfarenheter av företag sin ringer och erbjuder placeringar med mycket hög avkastning, säger hon.

– Många glömmer dock att påpeka att hög avkastning alltid innebär högre risk.

Men Bonde anser också att det alltid finns ett personligt ansvar med i bilden, och det gäller att vid utformningen av regler och konsumentskydd veta var gränsen för det personliga ansvaret går.

När det gäller ”vanlig inlåning” så är det ganska lätt att fastställa en miniminivå som ska gälla som skydd för kunden, men ju mer avancerad produkten blir desto större måste det personliga ansvaret bli, säger Bonde, som efterlyser mer information i syfte at öka konsumenters kunskaper.

– Hur många vet till exempel om att insättargarantin bara skyddar belopp upp till 250.000 kronor? säger Bonde, och berättar att samtal förs med regeringen om hur informationen till konsumenterna ska bli bättre.

Överhuvudtaget så anser Bonde att affärsklimatet blivit brutalare i Sverige, och det gäller inte bara den allt aggressivare marknadsföringen.

– Tidigare har vi ju haft en tradition av att lösa tvister med överenskommelser innan det går så långt som till domstol. Men i dag är det så pass lönsamt att driva ett fall vidare att det oftare kommer dit, säger hon och menar att klimatet på marknaden blivit ”mindre svenskt” de senaste åren.

– Att det är mer svarta pengar i omlopp har nog också bidragit till fler oseriösa aktörer på marknaden.

Inlåningsmarknaden avreglerades 2004, och några institut gick omkull och sparare förlorade pengar. Hur ska det undvikas i framtiden?

– Avregleringen var i stort sett bra, och det kom in fler aktörer. Men att utverka tillstånd automatiskt, som man då gjorda, var mindre bra, säger Bonde, som anser att en tillståndsprocess för varje enskilt institut är att föredra.

– I fallet Custodia (inlåningsinstitut som gick omkull, reds. anm.) så såg vi också att den utdragna process som vidtogs när de fick problem inte var bra. Att de kunde överklaga vår tillståndsindragning till högre instans gjorde att de kunde fortsätta tills de försatte sig själva i konkurs. Och under tiden var insättarnas pengar låsta.

– Processer av den här typen måste gå fortare, säger Bonde, som kan tänka sig att institut av det här slaget som får problem kan tas över av tvångsförvaltare med syfte att rekonstruera firman.

Hur ser ni på förslaget att lägga ned Ekobrottsmyndigheten?

– Det är otillfredsställande att vi ännu inte fått reda på var i den nya strukturen våra frågor kommer att ligga, säger Bonde, som säger sig vara bekymrad vad gäller konsekvenserna av förslaget.

De frågor som ligger hos Ekobrottmyndigheten, och som berör Finansinspektionen, rör bland annat insiderhandel och bedrägerier.

– Vi tycker det är mycket viktigt att man inte tappar tempo när det gäller de här frågorna, men den risken finns nu, säger hon och tillägger att de tidigare byggt upp ett bra samarbete med Ekobrottsmyndigheten.

En av era uppgifter är ju att värna stabiliteten på marknaden. Hur ser ni på stabiliteten i dag, till exempel när det gäller risken för stigande kreditförluster?

– Vi ser ju att utlåningen till både hushåll och företag har ökat. Svenska bankers hushållsutlåning i Baltikum har också ökat. Eftersom vi befinner oss i en högkonjunktur så skulle det finnas risk för stigande kreditförluster när konjunkturen viker, säger Bonde.

– Men de stresstester vi gjort visar att stabiliteten i finanssektorn är god, fortsätter hon.

När Finansinspektionen gör så kallade stresstester så simulerar man till exempel kraftigt högre räntor, och studerar effekterna på instituten.

– Men vi ser att många oroas av de kraftigt stigande volymerna när det gäller hedgefonder, säger Bonde, som dock är nöjd med de svenska hedgefondernas redovisning av riskmått.

När det gäller aktiemarknaden så ser Ingrid Bonde vissa klara skillnader mellan läget i dag, och det som rådde strax före nedgången år 2000.

– Då var belåningen på marknaden betydligt större, vilket automatiskt leder till instabilitet när marknaden viker nedåt. Dessutom var det mer sektororienterat med uppdrivna kurser inom främst it-sektorn.

– Så är det inte i dag, vilket talar för att effekterna av en eventuell börsnedgång blir mer begränsade.