Bolånemarginalen har i det närmaste kollapsat, enligt Realtids Per Lindvall. Från att ha toppat på 1,7 procent under 2017 och sedan dala ner mot 1,4 procent under inledningen av 2022 har den efter att Riksbanken har börjat höja räntorna sjunkit under 0,6 procent.

Bolåneaffären har för bankerna därmed gått från att vara extremt lönsam, med en avkastning på det allokerade egna kapitalet på över 40 procent under 2017 är den nu nere strax över 10 procent på nyutlåningen. Det vill säga, bolåneaffären ligger nu på en nivå som är nätt och jämnt värdeskapande, enligt Per Lindvall.

Även DI konstaterar att det är också vad vd:arna vittnat om under rapportsäsongen. Marginalen är under press och det påverkar resultatet.

Det innebär att lönsamheten går ned i bolåneinstituten. Swedbank Hypotek minskade resultatet med 34 procent, Stadshypotek minskade med 20 procent medan SBAB ökade.

Swedbank Hypotek, som har hand om Swedbanks svenska bolån, redovisade ett rörelseresultat på 3,7 miljarder kronor under första halvåret, en minskning med 34 procent jämfört med första halvåret 2022. Räntenettot sjönk med 26 procent till 4,4 miljarder, då upplåningskostnaderna ökade med 405 procent medan ränteintäkterna steg 103 procent.

Derivatan för bolånemarginalens utveckling är fortfarande klart negativ och har kanske förutsättningar att hitta den botten på 0,2 procent som den hade under finanskrisen 2008.

Enligt Per Lindvall så är det inte där förklaringen finns till bolånetunga Swedbanks räntenetto kunde öka med närmare 80 procent jämfört med andra kvartalet i fjol. Nej, man får i stället titta på en annan del på bankernas tillgångssida för att hitta förklaringen till denna kraftiga uppgång. Det är deras fordringar på centralbankerna. Från att ha varit en lätt belastning eller ett nollsummespel så länge Riksbanken höll sig med minus- och nollränta fram till den 3 maj i fjol, så har den nu blivit en intäktsexplosion.