–Efter ett förhållandevis svagt första kvartal tilltog BNP-tillväxten under andra kvartalet. Uppgången förklaras i huvudsak av investeringar i näringslivet samt av hushållens konsumtionsutgifter, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna i en skriftlig kommentar.

Hushållens konsumtion ökade med 1,6 procent. Utgifter för fritid och underhållning samt svensk konsumtion utomlands bidrog mest till uppgången.

Den offentliga konsumtionen minskade med 0,3 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter minskade med 0,5 procent medan statens konsumtionsutgifter steg med 0,2 procent.

Lagerinvesteringarna gav inget bidrag till BNP-tillväxten under andra kvartalet.
Fasta bruttoinvesteringar ökade med 3,3 procent. Uppgången förklarades främst av ökade investeringar i byggnader och anläggningar samt immateriella tillgångar.

Exporten steg med 1,1 procent och importen ökade med 2,5 procent. Sammantaget drog exportnettot ner BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade sammantaget med 1,4 procent. De varuproducerande branschernas produktion ökade med 1,2 procent medan de tjänsteproducerande branscherna steg med 1,5 procent. Produktionen inom de offentliga myndigheterna minskade med 0,1 procent.
Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,9 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 1,2 procent och i näringslivet steg timmarna med 1,5 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet minskade med 0,1 procent.

Hushållens reala disponibla inkomster var oförändrade jämfört med andra kvartalet 2021.
Den offentliga förvaltningen visade ett överskott på 81 miljarder kronor för andra kvartalet 2022. Det är ett förbättrat sparande jämfört med andra kvartalet 2021 då överskottet var 29 mdkr.