Mikael Söderman, blockchain-expert på Fujitsu, var en av talarna på den japanska it-jättens konferens ”World tour” som nådde Kistamässan i Stockholm på tisdagen. 

Där talade han om sitt expertområde blockchain, tekniken bakom virtuella valutan Bitcoin – men som har många andra potentiella användningsområden. Föreläsningen med titeln ”Blockchain som drivkraft för innovation” inleddes med en definition.

– Jag definierar blockchain som en distribuerad databas inom vilken alla dataförändringar är kronologiskt ordnande och kryptografiskt säkrade. Vi kan därmed alltid vara säkra på att inget har ändrats i en blockkedja, sa Mikael Söderman under sitt anförande.

Tekniken möjliggör lagring av exempelvis digitala dokument, kontrakt och certifikat. Men det är också en infrastruktur för värdeöverföring utan tredjepartsinblandning, exempelvis en bank. Teknologin bygger på öppen källkod, men det finns både publika och privata blockchain-nätverk. De förstnämnda är öppna för alla, medan de privata kräver identifikation

Det mest kända publika nätverket är det som möjliggör ”framställning” av och transaktioner med kryptovalutan Bitcoin. Ett annat ganska välkänt exempel är Ethereum, som erbjuder kryptovalutan Ether. Internationella storbanker har främst intresserat sig för det sistnämnda – som bygger på ett mer traditionellt scriptspråk än dess Bitcoin-dito.

Enligt Mikael Söderman förbrukar publika blockchain-nätverk generellt väldigt mycket el. De kräver stor beräkningskraft och därmed mycket datorkraft. Israelitiska kryptoexperten Eytan Segal sa nyligen i en intervju med Realtid.se att Bitcoin-framställning förbrukar el dagligen, motsvarande vad Irlands befolkning konsumerar på ett år.

Bitcoin ”framställs” genom att så kallade ”miners” eller ”Bitcoin-brytare” låser upp blockkedjor, så att Bitcoin-transaktioner kan genomföras. Det kan liknas vid ett mycket avancerat quiss eller en komplicerad matematisk gåta som bara kan lösas med stor datorkraft. De som lyckas belönas med 12,5 Bitcoin och det är så kryptovalutan skapas.

– Det finns enklare och mindre energikrävande lösningar som det privata nätverket Hyperledger, som ändå klarar 1.500 transaktioner per sekund, sa Mikael Söderman som därmed också gjorde reklam för ett nätverk som hans arbetsgivare Fujitsu står bakom tillsammans med en rad andra it- och konsultbolag såsom Intel, IBM och Accenture.

Hyperledger är ett privat/slutet blockchain-nätverk som inte erbjuder någon kryptovaluta. Det är också ett samlingsnamn för ett globalt samarbetsprojekt som bygger på så kallad ”öppen kod”. Projektet drivs av den öppna kodens pionjär Linux som erbjuder fri programvara, alltså programvara som får modifieras fritt.

Hyperledger låter, i sann Linux-anda, allt från it-bolag och banker till tillverkningsföretag, rederier och livsmedelsjättar att testa och experimentera med blockchain-teknologin. Målet är bland annat ta fram gemensamma standarder för tekniken och bidra till ökad kännedom om den. Projektet är främst inriktat mot lagring och överföring av digitala så kallade ”smarta kontrakt”, alltså digitala dokument och certifikat som lagras i blockchain-nätverk.

Mikael Söderman menar att blockhcain främst är användbart i processer med många parter som måste dela digitala tillgångar. Men också för dem som behöver realtidsdata och öka transparensen i information och transaktioner, utan att göra avkall på säkerhet. Det är i princip omöjligt att modifiera en blockkedja. Lagrad data är dessutom historiskt spårbar.

– Tekniken kräver inte heller dyra tredjepartsaktörer och är tillgängligt dygnet runt alla dagar på året. Men ersätt inte gamla databassystem med blockchain, utan se det istället främst som ett komplement, betonade Mikael Söderman.

Hans arbetsgivare Fujitsu ingår i dag i ett blockchain-samarbete med 300 japanska banker. Tillsammans ska de ta fram en lösning för snabb överföring av pengar mellan privatperosner och banker.

Blockchain kan även användas för clearingprocesser inom värdepappershandel och kapitalförvaltning. Och försäkringsbolag kan lagra kundkontrakt i blockkedjor. Tekniken lämpar sig dessutom för digitala signaturer.

Bolag eller andra aktörer som ingår i en värdekedja är också betjäna av blockchain.

– Det går till exempel att se exakt från vilken åker som en skörd kommer från med tekniken som sedan också låter en följa skördens resan fram till butikshyllan. Med hjälp att av IOT [uppkopplad och datadelande teknik] kan man även se att produkten hållit rätt temperatur på fraktbåten eller i lastbilen och den informationen kan sedan överförar till blockchain.

Realtid.se har tidigare berättat att IBM lanserar en blockchain-lösning för USA:s största detaljhandelskedja Wallmart som kan följa livsmedel och annat på det här sättet. It-jätten har även tagit fram en blockchain-tjänst för danska globala rederijätten Maersk. Även flygbolag har börjat registrera flygplansdelar i blockchain för att veta vem som tillverkat dem, om något går sönder eller vid ett haveri.

Men alla har inte nytta av tekniken, till exempel de som gör få transaktioner i sekunden. Den är också olämplig för lagring av väldigt stora dokument. Störst hjälp av tekniken har istället grupper av organisationer eller aktieägare som ofta behöver utbyta värden, enligt Mikael Söderman.

 – Blockchain är säkert och kan i princip inte fela. Det är också tidsbesparande, minskar kostnader och risker samt ökar parters förtroende för varandra, konstaterade Mikael Söderman, under sitt anförande.