Deutsche Bank i kapitalkris – Basel IV slår hårdare än väntat

Bankernas nya bromskloss

Men varför händer detta just nu? Svaret ligger i själva syftet med Basel IV, som från och med den 1 januari 2025 började implementeras inom EU.

Reformen är designad för att öka transparensen och minska variationen i hur banker beräknar sina risker.

Storbanken förutspår dollar-kollaps

Det är dystra framtidsutsikter som gäller för den amerikanska valutan.

Centralt i detta är det så kallade ”output-golvet”. Enligt en analys från Nordea (börskurs Nordea) innebär detta golv att en banks interna riskmodeller aldrig får resultera i ett kapitalkrav som är lägre än 72,5 procent av vad kravet skulle vara enligt den standardiserade metoden.

Detta slår direkt mot de banker, särskilt i Tyskland och Norden, som i hög grad har förlitat sig på sina egna, ofta mer fördelaktiga, riskmodeller.

Företag kan få betala notan

Just svenska, tyska och danska banker väntas påverkas mest, enligt NatWest.

Effektivt sätts ett tak för hur mycket ”rabatt” en bank kan få genom att använda sina egna system, vilket tvingar dem att hålla mer kapital för samma typ av utlåning.

Läs även: Bankomat AB:s brister förvånar professor – ger kontantproblem. Dagens PS

För bankernas företagskunder kan konsekvenserna bli högst påtagliga. När kapitalkraven ökar stiger bankens kostnad för utlåning. Kostnaden förs sannolikt vidare till kunderna genom högre räntor och tuffare kreditvillkor.

Särskilt utsatta är stora företag utan ett officiellt kreditbetyg, då reglerna tvingar banker att placera dem i en högre riskkategori oavsett deras faktiska kredithistorik, skriver Nordea.

Utrullning i otakt

Vissa bedömare menar dock att marknadens reaktion är förhastad.

”Med tanke på den långa övergångsperioden, och sannolikheten att de slutgiltiga reglerna kommer att ändras, ser vi ingen kortsiktig påverkan på utsikterna för kapitalåterföring”, skriver analytiker på Citi, enligt Financial Times.

Bankerna vänder i vapenfrågan – vill finansiera försvarsindustrin

Bankjättar anpassar sig snabbt till det nya klimatet.

Deras poäng om osäkerhet förstärks av att den globala utrullningen sker i otakt. Medan EU har startat, har Storbritannien skjutit upp sin implementering till 2027.

Splittrat regelverk väcker osäkerhet

I USA, där reformen kallas ”Basel III Endgame”, är motståndet från banklobbyn starkt.

Enligt NatWest har Fed-chefen Jerome Powell själv medgett att ”breda och materiella förändringar” troligen kommer att göras i de slutgiltiga amerikanska reglerna.

Denna regulatoriska dissonans skapar en osäker spelplan. Men en sak står klar: Basel IV är inte längre en papperstiger. Regelverket har börjat bita ifrån sig och tvingar nu fram en fundamental omvärdering av risk och kapital hos Europas största banker.

Missa inte: Fed river upp skyddsnät – kritiker ser déjà vu från 2008. Realtid