När panik utbröt på den amerikanska obligationsmarknaden för en månad sedan kunde handlarna inte göra annat än att maktlöst bevittna kaoset. Inte för att de saknade resurser – utan för att regelverket hindrade dem från att agera.
Basel-reglerna blottar finansmarknadens nya akilleshäl


Mest läst i kategorin
Basel-reglerna, framför allt Basel 2.5 och Basel 3, skapades för att förhindra bankkollapser efter finanskrisen 2008.
Sedan implementeringen har reglerna drastiskt förändrat handlarnas möjligheter att snabbt utöka sina balansräkningar vid stress på marknaden.
Missa inte: Banker i kläm när Basel 3.1 spretar globalt. Realtid
Ira Jersey, global räntestrateg på Bloomberg, talar i podcasten Odd Lots om ”balansräkningselasticitet” – bankernas förmåga att tillfälligt absorbera risk när marknader skakar.
Denna elasticitet har minskat markant och konsekvenserna blir påtagliga just när marknaden behöver den som mest – som under natten till den 9 april.
När handlarna fick munkavle
Amerikanska statsobligationer – världens mest likvida värdepapper – stod nämligen plötsligt utan köpare.
Räntan sköt i höjden medan handlarna i Asien stod handlingsförlamade.

Bakom turbulensen låg inte bara osäkerheten kring Donald Trumps handelskrig, som hade presenterats en vecka tidigare, utan en regelverksbaserad verklighet som varje handlare lever under.
”Det sista en tradingansvarig i Hongkong vill är att någon riskhanterare knackar en på axeln och säger: ’Du har överskridit din budget, dörren är där borta'”, förklarar Jersey.
Senaste nytt
Oavsiktliga konsekvenser
Basel-reglernas effekter sträcker sig bortom bankernas handelsbord. En hel kedja av konsekvenser har uppstått, där även stora livförsäkringsbolag och pensionsfonder tvingats agera på nya sätt.
”Försäkringsbolagen dras med ett enormt gap mellan löptiden på sina tillgångar och skulder”, förklarar Jersey.

Finansiella katastrofer kan vara oundvikliga
Varför fortsätter finansiella kriser att inträffa?
”De har långsiktiga åtaganden men kan inte längre köpa tillräckligt med långsiktiga obligationer för att matcha sina förpliktelser. Istället måste de använda ränteswappar, vilket i sin tur leder till negativa swapspreadar.”
Fenomenet är en direkt följd av att banker inte kan äga tillräckligt med statsobligationer för att balansera sin exponering mot ränteswappar – återigen en konsekvens av Basel-regelverket.
Reglering eller stabilitet
Medan tillsynsmyndigheter årligen diskuterar obligationsmarknadens motståndskraft, pekar verklighetens testfall mot något oroande.
Regelverket som skulle göra det finansiella systemet mer robust har istället skapat nya sårbarheter.
Läs även: Bankregler som ska förhindra ny finanskris fördröjs. Realtid
För svenska banker och kapitalförvaltare, som lyder under samma regelverk via EU:s implementering, innebär detta att de måste omvärdera riskhantering och likviditetsbuffertar.
När världens största obligationsmarknad visar tecken på strukturella svagheter är ingen marknad genuint immun.
”Marknaden har strukturella problem som kommer fortsätta skapa extrema volatilitetshändelser”, konstaterar Jersey.

Varningen: Hedgefonder kan orsaka ny finanskris
Hedgefonder utgör en allt större del av det finansiella systemet.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.