klara K
Professor Johanna Rickne, nationalekonom hemmahörande på Stockholms Universitet, i ett samtal om genusekonomi (gender economics) i samtal med Camilla Wagner, vd Klara K. Foto: Ivan Da Silva
Event

Årlig BNP-ökning om 500 miljarder kostnaden för subventionerad ojämställdhet

Att organisationer som främjar jämställdhet och mångfald är mer lönsamma har redan bevisats men vad är det egentligen som skapar den ökade vinsten? Det var bara en av de många frågor som Klara K-dagen försökte svara på i år.

Uppdaterad 2021-12-02
Publicerad 2021-11-30

Klara K-dagen, jämställdhets- och ledarskapskonferensen som varje år samlar nytänkare, experter och makthavare, gick av stapeln i måndags 29 november på temat "Finansiell avkastning och global avlastning". Frågeställningarna innefattande effekten av jämställdhet på sista raden och korruptions vara eller icke-vara i Sverige avhandlades av en stjärnspäckad talarlista under den erfarna modereringen av Klara K-medgrundaren Camilla Wagner.

Bland talarna återfanns professor Johanna Rickne, Telia Companys vice ordförande Ingrid Bonde och PFA Pensions hållbarhetschef Sasja Beslik, Realtids Per Agerman, Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, docent Jenny Madestam, Irena Pozar, chefredaktör VeckoRevyn samt influencern Fanny Widman, privatrådgivaren Shoka Åhrman på SPP och fjolårets Klara K-förebild Hélène Barnekow, vd Microsoft Sverige. Även Realtids vd Maria Pellborn deltog i ett panelsamtal om rekrytering medan Realtids chefredaktör Camilla Jonsson delade ut ett pris initierat av Realtid, i samarbete med Klara K, nämligen Esset i ESG, vilket gick till Allison Kirkby, vd och koncernchef på telia.

När hon inledde dagen uppmärksammade Camilla Wagner även att Sverige, som ofta hyllas som ett föregångsland inom just jämställdhet, skulle idag för andra gången på mindre än en vecka, och för första gången, få välja in sin första kvinnliga statsminister. Några minuter senare blev det faktiskt klart att Magdalena Andersson blir Sveriges första kvinnliga statsminister i Sverige.

– Varför är det viktigt, för att inte säga avgörande, med kvinnor i ekonomin och politiken? Frågade Camilla Wagner.

Hon fortsatt:

– Vi skulle ha en BNP-ökning med 500 miljarder kronor per år i Sverige ifall vi var jämställda, sa hon. Det är kostnaden vi subventionerar ojämställdheten med.

Kostnaden – eller värdeskapandet samhället och organisationer går miste om – kommer bland annat från resurserna som inte används fullt ut, i synnerhet i form av kompetenser som kvinnor besitter men inte får använda, fortsatte Professor Johanna Rickne, nationalekonom hemmahörande på Stockholms Universitet, i ett samtal om genusekonomi (gender economics).

– Trots att kvinnor tagit många steg framåt kan de ofta inte använda sina resurser full ut, sa hon och lyfte kvinnliga forskare som inte får professur som ett exempel.

– Utöver att vara en fråga om rättvisa och mänskliga rättigheter så är jämställdhet även lönsamt. För företag och organisationer så gäller samma argument (som för samhället) fast i mindre skala, sa hon, och fortsatte:

– Ta till exempel könskvotering inom det socialdemokratiska partiet. När lokala partier tvingades rekrytera flera kvinnor blev det en kraftigt förbättring då män med låg kompetens blev ersatta av mer kompetenta kvinnor.

Vidare förändras attityderna i jämställda arbetsgrupper, med exempelvis en mer jämställd attityd på föräldraledighet, sa Johanna Rickne.

Platsannonser

Logga in