Finanspolitik

402 miljarder kronor i underskott i statsbudgeten

Statsskulden beräknas öka från 1 113 miljarder kronor i slutet av 2019 till 1 556 miljarder kronor i slutet av 2021. Som andel av BNP ökar statsskulden från 22 procent till 31 procent.

Publicerad 2020-05-19

Riksgäldens prognos visar underskott i statsbudgeten på 402 miljarder kronor i år och 76 miljarder kronor 2021. Det är en kraftig försvagning av budgetsaldot jämfört med föregående prognos. Riksgälden möter underskottet genom att öka upplåningen i alla skuldinstrument. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Det är ett exceptionellt läge vi befinner oss i och osäkerheten är stor, men Riksgälden har god beredskap att öka upplåningen. Statsskulden kommer att växa snabbt men ökningen sker från en låg nivå efter de senaste årens överskott, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en skriftlig kommentar.

Riksgälden räknar med att BNP faller med 6,5 procent i år. Även om det sker en återhämtning nästa år är den inte tillräcklig för att BNP ska komma tillbaka till nivåerna före krisen under prognostiden. De stora underskotten i statsbudgeten förklaras av både den ekonomiska nedgången och de åtgärder som regeringen vidtagit för att mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet.

Osäkerheten i prognoserna är större än normalt och beror både på pandemins förlopp samt vilka smittbegränsande och ekonomisk-politiska åtgärder som vidtas.

Det ökade lånebehovet till följd av virusutbrottet har hittills hanterats med statsskuldväxlar och annan kortfristig upplåning. Stocken av statsskuldväxlar kommer att fortsätta växa och från och med juni ökar även obligationsupplåningen. Volymen av nominella statsobligationer höjs då till 5 miljarder kronor per auktion och sedan successivt till 6 miljarder kronor.

I planen för 2020 ingår också en emission på omkring 10 miljarder kronor i en ny 25-årig statsobligation och ett antagande om minst lika mycket i den gröna obligation som Riksgälden ska ge ut. Antagandet för den gröna obligationen är försiktigt och volymen kan bli upp till dubbelt så stor. Även upplåningen i realobligationer och i utländsk valuta ökar.

Statsskulden beräknas öka från 1 113 miljarder kronor i slutet av 2019 till 1 556 miljarder kronor i slutet av 2021. Som andel av BNP ökar statsskulden från 22 procent till 31 procent.

Maastrichtskulden väntas öka från cirka 35 procent av BNP 2019 till 45 procent i slutet av nästa år. Detta mått omfattar den konsoliderade skulden för hela den offentliga sektorn och brukar användas vid internationella jämförelser. Det är också detta mått som ligger till grund för det finanspolitiska ramverkets skuldankare på 35 procent av BNP.

 

Platsannonser