Ökningen beror framförallt på ökning i icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut. Det framgår av färsk statistik från SCB.

Den totala räntebärande värdepappersskulden på 9 727 miljarder bestod i slutet av mars till 78 procent av obligationer och 22 procent av penningsmarknadsinstrument. Skulden ökade i både obligationer och penningsmarknadsinstrument med 7 respektive 65 miljarder kronor.

Skulden minskade i värdepapper denominerade i svenska kronor med totalt 56 miljarder kronor medan den ökade i övriga valutor med 128 miljarder.

Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 1,0 procent i mars. Det är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört februari.

I mars var det icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut som stod för den största ökningen av värdepappersskulden, där skulden ökade med totalt 126 miljarder kronor. Ökningen beror främst på nettoemissioner denominerade i dollar men är också en effekt av svagare krona genemot dollarn.

För säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut minskade däremot skulden med 25 miljarder, till allra största delen beroende på emissionsförfall. Även Sveriges Riksbank och Icke finansiella sektorn minskade sin skuld med 36 resp 11 miljarder kronor.