Rådet pekar på att rätten att ta del av allmänna handlingar är en av hörnstenarna i den svenska demokratin.

Regeringen fattade i december beslut om en lagrådsremiss om att sekretess ska råda vid Försäkringskassans handläggning av det kommande elprisstödet. Förslaget var att  det ska vara hemligt vem som får ta del av stöd och med hur mycket.

I mellandagarna kom Lagrådet med sitt yttrande där man sågade lagförslaget rakt av.

Enligt Lagrådet är det faktum att allmänna handlingar utgör ”en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick” och att tillgången underlättar fri åsiktsbildning, en fri och på fakta grundad debatt i skilda samhällsfrågor liksom den medborgerliga kontrollen av den offentliga maktutövningen.

Men regeringen anser alltså att mot detta ska ”sekretessintresset” och de enskildas intresse ställas, och att uppgifter om elförbrukning i normala fall inte är offentliga.

– Det finns ingen som har tecknat ett avtal med ett elhandelsbolag som har en viss förbrukning som därmed har godkänt att det här är en förbrukning som hela övriga svenska folket ska ta del av, säger Ebba Busch, energi- och näringsminister till TT.

Lagstiftningen är tänkt att träda i kraft den 1 februari.

Om Lagrådet:

Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott. Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och över förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras skyldigheter gentemot det allmänna. Regeringen kan emellertid avstå från att höra Lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av Lagrådet skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling och detta skulle leda till avsevärda olägenheter.

Lagrådets granskning ska avse
1. hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften,
5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Lagrådet har ofta anledning att ta ställning till om föreslagna lagbestämmelser är förenliga med EU-rätten eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Även andra lagfarna personer, t.ex. nyligen avgångna ledamöter av dessa domstolar, kan förordnas att ingå i Lagrådet.

Lagrådet arbetar på avdelningar. Antalet avdelningar växlar beroende på arbetsbördan. Varje avdelning består av tre ledamöter. Ärendena föredras av tjänstemän från departementen som medverkat i utformningen av lagförslagen eller, när yttranden begärs av riksdagsutskott, av tjänstemän från utskottskanslierna. Lagrådets yttranden är offentliga och återges i regeringens propositioner till riksdagen eller i förekommande fall i riksdagsutskottens betänkanden. Av dessa propositioner och betänkanden framgår också hur Lagrådets yttranden påverkat utformningen av de slutliga lagförslagen.

Lagrådet och dess verksamhet regleras i 8 kap. 20-22 §§ regeringsformen och lagen (2003:333) om Lagrådet.

Ledamöter
Första avdelningen
F.d. justitierådet Martin Borgeke
Justitierådet Leif Gäverth
Justitierådet Eric M. Runesson

Andra avdelningen
Justitierådet Mahmut Baran
F.d. justitierådet Mari Andersson
Justitierådet Stefan Reimer

Enligt lagrådslagen består Lagrådet av minst en och högst fem avdelningar. Det är regeringen som med hänsyn till arbetsbördan beslutar hur många avdelningar Lagrådet ska bestå av. För närvarande gäller att Lagrådet består av två avdelningar. Ledamöterna på dessa två avdelningar är förordnade för en period om ett år. Om arbetsbördan ökar kan antalet avdelningar utökas och ledamöter till ytterligare avdelningar förordnas för kortare perioder.

Ledamöterna hämtas huvudsakligen från kretsen av aktiva eller förutvarande domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Källa: lagradet.se