Finans Nyhet

Billigt att sparka folk i Sverige

Publicerad
Uppdaterad

Utomlands tror man att Sverige har ett starkt socialt skyddsnät. Men jämfört med andra länder som Tyskland har anställda sämre skydd här vid arbetsbrist.

Helene Rothstein

Det innebär att fler utländska företag borde våga anställa i Sverige, anser Eva Häussling, chefsjurist vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Hon är just klar med sin uppsats där hon jämför svensk och tysk arbetsrätt. Jämfört med Tyskland är det både enklare och billigare att göra sig av med folk här.

– Men det är något som de flesta tyska företagare inte är medvetna om eftersom bilden av Sverige är en helt annan, säger Häussling som menar det borde spridas eftersom det innebär en konkurrensfördel för Sverige.

Annons

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik.

Visst, påpekar Häussling, måste arbetsgivaren hänvisa till arbetsbrist vid uppsägningar. Fast detta är ett hyfsat subjektivt begrepp i den juridiska världen där det är arbetsgivaren som avgör om arbetsbrist föreligger.

Eva Häussling berättar att tyska arbetsgivare blir förvånade över hur enkelt och billigt det är att göra sig av med personal samt lägga ner en verksamhet i Sverige. Det svenska regelverket på arbetsmarknaden gör att Häussling rekommenderar tyska företag att anställa folk i Sverige.

Annons

På frågan hur det känns att rekommendera på just dessa grunder svarar hon:

– Det innebär helt enkelt att jag ger personer – eller en hel verksamhet – en möjlighet som de inte hade tagit annars.

Sverige har dock en del att lära av reglerna på den tyska arbetsmarknaden eftersom dessa delvis är mer flexibla. I sin uppsats tar Häussling bland annat upp Kurzarbeit, korttidsarbete* som instrument som arbetsgivare kan ta till i kärva tider.

Annons

I fjol lyckades exempelvis de tyska arbetstagarorganisationerna förhandla till sig en löneförhöjning på 2 – 4 procent. Trots detta föll landets utbetalda löner vilket berodde på att nära en miljon befann sig i korttidsarbete. Denna modell jämför Häussling med det statliga permitteringsstöd som fanns i Sverige fram tills i mitten av nittiotalet. Vid korttidsarbete behåller anställda sitt jobb men går ner i arbetstid eller arbetar inte alls under en viss period.

Under perioden betalar den tyska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen ut mellan 60 – 67 procent av lönen och korttidsarbetande kan man vara upp till två år. En av fördelarna är att arbetsgivaren snabbt kan minska sina kostnader samtidigt som företaget bevarar intern kompetens.

– På grund av korttidsanställningar undviks uppsägningar. I den värsta tiden under finanskrisen ledde det till att färre personer förlorade jobbet helt, säger Eva Häussling.

Ett annat alternativ inom den tyska arbetsrätten som Sverige skulle kunna plocka upp är så kallade öppningsklausuler som innebär att parter kan komma överens om at göra avstickare från kollektivavtal.

I Tyskland är det så att parterna kan komma överens om vilka slags avvikelser som helst bara målet är att säkerställa företagets konkurrenskraft eller att se till att verksamheten på orten inte läggs ner. På så sätt blir parterna mindre låsta och fler kan behålla sina jobb, anser Häussling.

Eva Häussling

Eva Häusslings uppsats vid Stockholm universitet heter ”Driftinskränkningar i Sverige och Tyskland. Enklare och billigare i Sverige?”

Driftsinskränkningar betyder att en verksamhet antingen läggs ner helt eller att man säger upp personal på grund av arbetsbrist.

En av de hörnstenar som Häussling betonar när det gäller arbetsrätt rör kulturella skillnader mellan länderna. Att svenskar och tyskar tror sig vara mer lika varandra kan lätt ställa till med problem bland annat då kulturen på en arbetsplats är så pass olik. En av de största av skillnaderna rör chefens roll. I Sverige vill vi ofta att alla ska vara överens, konsensus ska råda. I Tyskland, däremot är det i huvudsak chefen som fattar beslut och på möten ska anställda säga vad de tycker där och då, varken förr eller senare vid kaffeautomaten.

*För att arbetsgivaren ska kunna få korttidspeng beviljad av Arbetsförmedlingen så måste arbetsgivaren och arbetstagarnas representanter, så kallat företagsråd ha kommit överens om att arbeta korttid.

Annons