Transparency International rankar 180 länder världen över utifrån deras upplevda nivåer av korruption. För några veckor sedan kom deras nya årliga sammanställning. Rapporten fokuserar på korruption i det offentliga, och för Sveriges del framhävs offentliga upphandlingar som ett särskilt riskområde.
För 2022 hamnar Sverige sist i Skandinavien, även om vår placering är relativt hög sett i ett globalt perspektiv. På en delad femteplats, tillsammans med Singapore, får Sverige sin lägsta placering sedan 2011 med 83 av totalt 100 poäng. Detta kan jämföras med Norge som hamnar på fjärde plats med 84 poäng, Finland på en andraplats med 87 poäng och Danmark på en förstaplats med 90 poäng.

Omvänt har de länder som rankas sist präglats av krig och väpnade konflikter de senaste åren; Somalia på sistaplats, Syrien och Sydsudan näst sist och Venezuela på tredjeplats sett från botten.

Som kontinent är den genomsnittliga poängen för Europa högst med 66 poäng, följt av Asien och Stillahavsområdet med 45 poäng, Nord- och Sydamerika med 43 poäng, Mellanöstern och Nordafrika med 38 poäng, Östeuropa och Centralasien med 35 poäng, och slutligen södra Afrika med 32 poäng.

Av rapporten framgår vidare att det endast är åtta länder som markant har förbättrat sitt korruptionsindex de senaste fem åren, där det globala genomsnittsvärdet uppgår till 43.

Coronapandemin, klimatkrisen och ett ökande antal globala säkerhetshot är anledningar till att majoriteten av världens länder misslyckats med att motverka korruption. Sveriges dalande placering kan ses i ett större sammanhang som en pågående samhällstrend, där muthärvor förknippade med stora svenska bolag har figurerat i media under 2022.

Därtill tillkännagav regeringen nyligen att de har beslutat att lägga ner utredningen om otillåten påverkan och korruption i offentlig verksamhet och näringsliv, vilket är minst sagt förvånande. Utredningens syfte var att säkerställa att samhället vidtog tillräckliga åtgärder för att korruption motverkas, såväl på lång som på kort sikt, vilket är behövligt. I en tid av globala oroligheter är det viktigt att stater och företag gör vad de kan för att motverka den ökande korruptionen. Här bör Sverige ligga i framkant – inte tappa fart.

Rekordmånga åtal
Ungefär samtidigt som Transparency International kom med sin rapport kom IMM, Institutet mot Mutor, med en sammanställning över rättsfall inom korruption under 2022. Även här ser vi en trend som går åt fel håll, även om det kan vara litet missvisande när det tar så lång tid för ärenden att faktiskt bli domar som vinner laga kraft. Förhållandevis få mål rör näringslivet; de flesta målen rör enskilda personer och personer i myndighetsutövning. 77 personer dömdes för mutbrott totalt under 2022, vilket är en ökning med 16 personer jämfört med året innan, samtidigt som 90 procent av alla som åtalades för mutbrott också dömdes för mutbrott under 2022. Det här är rekordmånga sett till antal och visar på att korruptionen ökar.

Höga böter, fängelsestraff och skada på varumärket
I arbetet för att motverka korruption har enskilda företag ålagts ett relativt långtgående ansvar, med höga företagsböter om inte tillräckliga åtgärder har vidtagits för att motverka överträdelser av korruptionslagstiftningen eller om överträdelsen begås av anställda i företagsledningen. Enskilda personer riskerar fängelsestraff och höga civil- och straffrättsliga böter, dessutom kan skadan på företagens varumärke vara allvarlig. Dessutom tar utredningsundersökningar fokus från företagens kärnverksamhet och kan därmed bli kostsamma.

Det finns ett antal åtgärder, så som att implementera interna företagspolicyer och antikorruptionsefterlevnadsprogram, som företag kan vidta för att minska riskerna för felsteg avsevärt. Företagsledning, såväl som enskilda anställda, har dock ett heltäckande ansvar. Företag bör se över och säkerställa fem väsentliga delar i verksamhetens efterlevnadsmodeller, vilket bland annat innefattar regelbundna antikorruptionsutbildningar. De fem centrala delarna för regelefterlevnad är:
1. Fokus och uppföljning från den högsta ledningen
2. Bättre kontroller i det dagliga arbetet baserat på risknivåer
3. Tydliga interna regelverk och checklistor
4. Regelbunden utbildning för all personal
5. Möjlighet till uppföljning, samt kontroller (stickprov och visselblåsarfunktion)

Olycklig timing
Om det är ett medvetet val eller olycklig timing lämnar vi därhän, det är alltjämt anmärkningsvärt att Transparency Internationals årliga korruptionsindex publiceras samtidigt som Sveriges regering lägger ned utredningen om otillåten påverkan och korruption. Regeringen har skickat en signal om vilka samhällsfrågor de prioriterar – vilket inte överensstämmer med omvärldens nuvarande syn på Sverige.

Det är ytterst beklagligt att regeringen inte verkar ta ett tydligare ansvar för Sveriges arbete med att motverka korruption. Ansvaret ligger framför allt på företagen; det är dags att arbeta ännu mer aktivt för att säkerställa en hållbar och rättvis miljö.

Mattias Hedwall
Advokat och partner, Baker McKenzie

Axel Eriksson
Biträdande jurist, Baker McKenzie