Skenande inflation, snabbt stigande räntor och ett tragiskt krig i Europa ledde Sverige in i lågkonjunktur. Men vid det här laget vill Länsförsäkringar konstatera att den ekonomiska smällen blev betydligt mildare än befarat.

– Vi kan beskriva de senaste två åren som en stagnation – inte en kollaps. Nog för att det har inneburit påfrestningar – antalet konkurser har ökat och särskilt byggsektorn har haft det riktigt tufft. Men givet förutsättningarna har ekonomin i sin helhet klarat sig bra, säger Alexandra Stråberg.

Motståndskraften i ekonomin är att arbetsmarknaden har stått pall, är en förklaring enligt Länsförsäkringar. Den andra förklaringen är att svenska folkets sparande ökade under pandemin, vilket har mildrat påverkan på konsumtionen.

– Vi gick in i den här miljön med rekordstort personalbehov och välfyllda plånböcker. Båda dessa faktorer har fungerat som krockkuddar i ekonomin. Företagen fortsatte att anställa trots att efterfrågan svalnade och hushållen drog ned på sitt höga sparande, säger Alexandra Stråberg.

Trots att lågkonjunkturen har varit mild hittills, kan det värsta redan vara över, enligt Länsförsäkringars prognoser. En huvudförklaring är att bördan för hushållen håller på att lätta.

– I takt med att inflationen minskar börjar reallönerna nu öka. Det betyder att hushållens köpkraft kommer att börja förbättras under våren. Det, i kombination med gradvis lägre räntor, pekar mot att ekonomin börjar återhämta sig under våren, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

– När reallönerna ökar, stiger konsumtionen igen och det borgar för att sysselsättningen tar ny fart lite senare under året.

Även om det finns fog för viss optimism, så kvarstår samtidigt risker, inte minst kopplade till en komplex geopolitisk verklighet. Men vad gäller inflationen och räntorna är läget idag något helt annat än för ett år sedan.

– Kampen mot inflationen kan förvisso dra ut på tiden, men vi kommer inte komma tillbaka till de nivåer vi hade i fjol. Bakslag för inflationen skulle kunna fördröja räntesänkningarna, men risken att räntorna skulle stiga ytterligare är minimal. Detta handlar i första hand om att återhämtningen kan försenas – inte att den blir inställd, säger Alexandra Stråberg.