Brottsmisstankarna gäller omfattande grova bedrägerier mot lönegarantisystemet, grova bokföringsbrott och penningtvättsbrott. Enligt åtalet har sammanlagt omkring sex miljoner kronor betalats ut på oriktiga grunder, skriver Ekobrottsmyndigheten, EBM, i ett pressmeddelande.

Rättegången inleddes i måndags förra veckan och totalt 47 personer har åtalats. Men omfattningen av bedrägerierna är sannolikt betydligt större än åtalet gör gällande. 

– Idag finns det nog ingen som kan överblicka hur omfattande den här verksamheten har varit. Från myndigheternas sida finns det ingen anledning att titta längre tillbaka i tiden med hänsyn taget till sådant som preskriptionsregler och förväntade straffvärden säger Erik Wendeby, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten och förundersökningsledare i ärendet.

Det var inte en anmälan som fick EBM att börja nysta i härvan – det var ett helt gäng.

– Det har kommit in brottsanmälningar från många olika håll. Tillsynsmyndigheten för konkurser, Kronofogden, advokatbyråer och Skatteverket har anmält. Från polisoperativa enheten, som arbetar med underrättelseverksamhet, har det också kommit anmälningar avseende misstanke om grova bedrägerier, säger Erik Wendeby.

Lägger man ihop och granskar anmälningarna är det två namn som återkommer – Fylgia-advokaten och en annan man som nu har åtalats misstänkt för flera fall av grovt bedrägeri, medhjälp till grovt bokföringsbrott och grovt penningtvättsbrott.

Den senare som förnekar brott, betraktas av utredarna som en central person i härvan och vi väljer därför att kalla honom den huvudmisstänkte.

Men trots att advokaten funnits med hela vägen och har varit den som beslutat om lönegarantierna i fyra av fem granskade bolag, finns han inte med bland de åtalade.

– Han är avskriven från misstanke om grova bedrägerier. Det gäller att hitta tillräckliga bevis för att styrka brottsligt uppsåt, och det har vi inte gjort, säger Erik Wendeby.

Samtidigt har den huvudmisstänkte och Fylgia-advokaten haft en omfattande kontakt under många år. Den huvudmisstänkte säger i förhör att de känt varandra sedan åtminstone 2009.

Av förundersökningen framgår att den huvudmisstänkte tipsat andra personer om att advokaten kan vara behjälplig vid konkurser. Den huvudmisstänkte har också fungerat som kontaktperson mellan advokaten och de konkursade företagens riktigare företrädare samt vidarebefordrat dokument som personallistor, sammanställningar av månadslöner och lönefordringar.

– Det man kan konstatera, och det som också framgår av konkurshandlingar, är att advokaten och Fylgia advokatbyrå har haft en hel del kontakter med den åtalade beträffande bolag som den senare inte varit formell företrädare för, säger Erik Wendeby.

Fick själv lönegarantierEnligt förundersökningen har den huvudmisstänkte inte bara hjälpt till att förmedla affärskontakter och dokumentation. Han har även själv fått lönegarantier – i åtta konkurser utöver de konkurser som omfattas av åtalet. I samtliga dessa fall har Fylgia-advokaten varit konkursförvaltare.

Enligt reglerna omfattar statlig lönegaranti bara lönefordringar som har intjänats tre månader före det att ansökan om konkurs kommit in till tings­rätten. Och en sak som går igen i samtliga konkurser som omfattas av åtalet, är att antalet anställda ser ut att ha ökat rejält månaderna innan konkursutbrotten.

– Man har påstått att man anställt en massa personer precis innan konkursen och då upprättat anställningsbevis och lönespecifikationer som vi anser är förfalskade och upprättade i efterhand, säger Erik Wendeby.

Många av dem som mottagit lönegarantin på sina bankkonton har delgivits misstanke om bedrägeri alternativt penningtvättsbrott.

Utredning om tjänstefelAdvokaten, som alltså är avskriven från misstanke om grovt bedrägeri, utreds nu istället för tjänstefel med anledning av sin handläggning av konkurserna.

– Han är aktuell för tjänsteutredning hos EBM. Det är vi som gör den, men jag kan inte kommentera mer än så, säger Erik Wendeby.

En konkursförvaltares handläggning av lönegarantifrågor inom ramen för en konkurs anses innefatta myndighetsutövning. Enligt 20:e kapitlet i Brottsbalken ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning – genom handling eller underlåtenhet – åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Straffet för grovt tjänstefel är fängelse i mellan sex månader och sex år.

En granskning visar också att advokaten befunnit sig i blåsväder tidigare; vid tre tillfällen har han fått en erinran av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Nämnden kan besluta om tre olika disciplinära påföljder om den anser att en advokat har brutit mot god advokatsed: erinran, varning – som kan kombineras med en straffavgift om högst 50 000 kronor – och i de allvarligaste fallen uteslutning.

Huruvida det pågår en utredning mot honom i skrivande stund vill Advokatsamfundet inte avslöja.

– Advokatsamfundet lämnar av princip inte uppgifter om eventuellt pågående ärenden, skriver Sofia Rahm vid Advokatsamfundet i ett mejl.

Advokaten – som alltså var delägare i Fylgia när konkurserna hanterades – finns inte längre kvar på advokatfirman.

– Under våren och sommaren 2019 framställde Tillsynsmyndigheten i konkurser kritik mot XX (namnet på advokaten, reds anm.) och framförde att myndigheten inte längre hade förtroende för honom som konkursförvaltare. Med anledning därav bestämde Fylgia och XX att gå skilda vägar och han utträdde som delägare, skriver Fylgias MP Anders Aspegren i ett sms.

När Realtid frågar om Fylgia vidtagit några andra åtgärder mot den tidigare medarbetaren – som anmälan till Advokatsamfundet eller polisanmälan – ber Anders Aspegren om att få återkomma.

Realtid har också sökt den tidigare Fylgia-advokaten, men utan framgång.