Det var i mars 2019 som SVT och Dagens Industri kunde berätta om en för omvärlden dittills okänd utredning som lämnats över till Swedbank. Rapporten, som var skriven av den norska advokaten och tidigare åklagaren Erling Grimstad, beskrev bland annat ”stora överträdelser av regelefterlevnaden vad gäller penningtvätt i Swedbanks estniska verksamhet”.

En månad tidigare hade SVT Uppdrag Gransknings avslöjande om misstänkt penningtvätt i Baltikum publicerats.

Läckorna till media var milt uttryckt ingenting som bankledningen välkomnade – inte minst mot bakgrund av att dåvarande vd Birgitte Bonnesen förnekat att det skulle existera en penningtvättsproblematik i banken. Man bestämde sig därför för att täta till ”läckaget”. Det framgår av material som ingår i förundersökningen som ligger till grund för åtalet mot Bonnesen som lämnades in i förra veckan.

Uppdraget att leta efter läckor gick inte till några duvungar, utan till de kända försvarsadvokaterna Hans Strandberg och Olle Kullinger på advokatbyrån Nordia – båda specialiserade på att försvara personer misstänkta för ekobrott.

Strandberg och Kullinger har utgjort en framgångsrik duo de senaste åren. Bland annat företrädde de Mats Qviberg under HQ-rättegångarna och utredde misstankar om insiderhandel mot Hexagons vd Ola Rollén på uppdrag av bolagets styrelse.

De har också återkommande anlitats av Swedbank. Bland annat flankerades Anders Sundström av Strandberg och Kullinger 2016 när den dåvarande ordföranden meddelade att Michael Wolf fått sparken med omedelbar verkan.

Förhörsliknande intervjuer

Uppdraget som Hans Strandberg och Olle Kullinger fick i samband med penningtvättsskandalen 2019 – under Birgitte Bonnesens tid som vd – var inte lika offentligt. Tvärtom var tanken att det skulle genomföras diskret.

Av dokumenten som lämnats in till tingsrätten framgår att anställda som arbetade internt med att utreda och försöka förhindra penningtvätt – och därmed hade insyn i bland annat Grimstadsrapporten – utsattes för förhörsliknande intervjuer.

En tidigare anställd som arbetade under Swedbanks dåvarande chef för regelefterlevnad, Cecilia Hernqvist, berättar i ett förhör med Ekobrottsmyndigheten hur det gick till.

Enligt honom kallades medarbetare utan förvarning in på ett rum av bankens chef för informationssäkerhet. När de väl kom in på rummet möttes de av Hans Strandberg och Olle Kullinger.

Den före detta anställde berättar enligt förhörsprotokollet att han ”grillades” under mötet som varade mellan två och tre timmar. Och han var inte ensam om att bli utfrågad. Av förhöret framgår att ”Olle Kullinger och Hans Strandberg letade efter läckage och attackerade och frågade alla som jobbade med det här, hela tiden ’Är ni läckan, är ni läckan’”.

Enligt uppgifter till Realtid blev åtminstone en handfull Swedbank-medarbetare utsatta för ovan beskrivna behandling. Det är inte känt om Swedbank vidtagit åtgärder mot någon anställd som ett led i jakten på läckor.

I förhöret med Ekobrottsmyndigheten säger den anställde att han anser att bankens agerande är så ”jävla på gränsen vad man får göra i en bank och i ett företag generellt sett”.

Hans Strandberg på Nordia säger att han inte kan uttala sig om uppgifterna:

– Vi hade ett uppdrag av Swedbank och det kan jag inte kan kommentera.

Realtid har frågat Swedbank vem som gav Hans Strandberg och Olle Kullinger uppdraget att leta efter läckor.

Realtid har också frågat hur Swedbank ser på detta idag – om banken fortfarande kan tänka sig att anlita specialiserade ekobrottsmålsadvokater för att jaga medieläckor bland personalen.

Dessa frågor vill Swedbank inte svara på.  

”Vi avstår från att kommentera alla frågor som berör den rättsprocess där åklagaren kommunicerade beslut den 4 januari. Det är ett åtal som gäller en tidigare vd, inte banken och dina frågor härrör från utredningsmaterialet”, skriver Swedbanks presschef Unni Jerndal i ett mejl.