Underskottet förklaras av lågkonjunkturen, åtgärder i budgetpropositionen och minskade kapitalvinster. För 2023 spås ett underskott på 45 miljarder kronor, att jämföra med -2 miljarder som var prognosen i september.

Ekonomistyrningsverket bedömer att svensk ekonomi är i en lågkonjunktur nästa år. BNP spås minska med 0,9 procent 2023, vilket innebär sänkt prognos från september då prognosen var plus 0,4 procent. Arbetslösheten stiger till 7,9 procent 2023 (tidigare prognos 7,7).

Skatteintäkterna ökar långsammare nästa år till följd av lågkonjunkturen. Utgifterna ökar samtidigt mer än inkomsterna. Det försvagar den offentliga sektorns sparande och det blir ett underskott på 0,7 procent av BNP nästa år. Budgetsaldot visar däremot ett stort överskott 2023 till följd av höga kapacitetsavgifter till Svenska kraftnät och att Riksbanken amorterar sina valutalån, skriver ESV.

– Det blir underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på 45 miljarder kronor nästa år men det strukturella sparandet når ändå målnivån. Det är lågkonjunkturen i kombination med åtgärder i budgetpropositionen för 2023 och minskade kapitalvinster som försvagar det finansiella sparandet, säger Ann Sofie Öberg, biträdande prognoschef på ESV.

Skulden sjunker och blir lägre än den nedre gränsen för toleransintervallet nästa år.